Att arbeta med ett digitalt läromedel i SO av Marie Olsson och Carina Wieslander

Att arbeta med ett digitalt läromedel i SO” är ett led i ett kommunalt IKT-projekt som startade under höstterminen 2010. Två SO-lärare har deltagit i ett delprojekt vars syfte var att öka kunskaper om och ge erfarenheter av ett digitalt läromedel.

Vi valde Libers material SOS2Plus vilket innehåller interaktiva övningar till ett basläromedel med vanliga läroböcker. På marknaden fann vi inga andra förlag som kunde erbjuda ett övningspaket liknade det vi fann hos Liber.

Liber vill med sitt e-läromedel PLUS komplettera sina stora läromedelsserier.

De menar att PLUS innehåller:

  • ”Interaktiva      övningar på allt viktigt i lärobok och kursplan
  • Intelligent      återkoppling – hjälp att komma vidare
  • Självtester      och materialbanker
  • Resultatuppföljning      för elever och lärare
  • Dokumentation      och planering för läraren”

(http://liber.se/Grundskola/e-laromedel/6-9/Pluswebb)

Det här låter bra och vi blev intresserade av att prova materialet. På vår skola gick ca 120 elever i åk 7. De fick möjlighet att vara skolans testpiloter.

Efter att ha testat materialet under ca ett halvår har vi utvärderat det utifrån olika synvinklar. Här kommer vi att presentera vårt arbete med SOS2Plus. I presentationen ingår resultat från en elevenkät och lärarreflektioner. Vi avslutar rapporten med att sammanfatta det som varit bra och det som kan förbättras.

Analys av elevers synpunkter

I analysen presenteras enkätfrågorna i rutor som inleder varje avsnitt. Under rutorna sammanfattar vi elevernas svar. Sist i enkäten hade eleverna möjlighet att formulera egna åsikter kring materialet. Dessa synpunkter presenteras under passande rubrik i detta kapitel.

Detta är jag nöjd med

Detta tycker jag bör förbättras:

Ur elevenkäten

Att jobba med uppgifterna

Att jobba med uppgifterna är

roligt             1    2    3    4    tråkigt

lätt                 1    2    3    4    svårt

enkelt            1    2    3    4    utmanande

varierande     1    2    3    4    enformigt

Ur elevenkäten

Drygt en tredjedel av eleverna tycker att det är ganska roligt att jobba med SOS2Plus. ”Ett roligt sätt att lära sig något nytt”, skriver en elev. Några skriver att det är bra att jobba med datorn, eftersom man slipper läsa och skriva. Ganska få är riktigt roade. En hel del tycker att det är tråkigt eller ganska tråkigt och frågan är vad det beror på. Under arbetet har de tekniska bekymren varit det eleverna huvudsakligen kommenterat.

Enligt 82% av eleverna är uppgifterna vare sig lätta eller svåra. För oss är det lite svårt att bedöma om eleverna avser kunskapsnivån eller om övningarna är lätta eller svåra att genomföra rent tekniskt/metodiskt. Frågan om huruvida uppgifterna är enkla eller utmanande har liknande resultat.

29 elever av 90 tycker att övningarna är enformiga och 31 tycker att de är ganska enformiga. Det är ca 2/3 av eleverna och utifrån detta kan man dra slutsatsen att läromedelskonstruktörerna behöver arbeta mer för att skapa större variation. De elever som besvarat enkäten har bara arbetat med SOS2Plus under en knapp termin och borde nog i större utsträckning tycka att det är nytt och roligt.

Mål och kunskaper

 Arbetet hjälper mig att nå målen.             instämmer     1    2    3    4    instämmer inte

Inför prov och redovisningar har jag nytta av att arbeta med ”SOSPlus 2”.

instämmer     1    2    3    4    instämmer inte

Kunskapsfrågorna var                              bra                 1    2    3    4    dåliga

Fördjupningsuppgifterna var                    bra                 1    2    3    4    dåliga

Finns det kunskaper som du inte fick träna på då du jobbade med ”SOSPlus 2”?

Instämmer     1    2    3    4     instämmer inte

I sådana fall – vad?______________________________________________________

                                                                                                             Ur elevenkäten                              

 

 

Få elever tycker att SOS2Plus hjälper dem att nå skolverkets mål. Majoriteten menar att de har liten hjälp av materialet.

Nästa fråga handlar om hur väl SOS2Plus kan kopplas till prov och redovisningar. Den hänger ihop med den föregående frågan och resultatet är snarlikt. Prov och redovisningar utformas för att mäta elevernas kunskaper och färdigheter utifrån skolverkets mål. Som lärare vill man också förbereda eleverna för att nå över uppnåendemålen och prestera för de högre betygen i kommande årskurser.

Eleverna bedömer att kunskapsfrågorna är ganska bra. De flesta svaren ligger i mitten, på nivå två och tre.

Flera elever är positiva till fördjupningsuppgifterna 29 av 80 har markerat att de är ganska bra. Då det gäller fördjupningsuppgifterna till avsnittet om det antika Grekland lyfter elever fram en uppgift i religion och en i historia som de tyckte var bra. Ungefär 10 % av eleverna har inte svarat på frågan. Alla elever har inte jobbat med någon fördjupningsfråga och det är en sannolik orsak till den lägre svarsfrekvensen.

 

Hemanvändning

 

Har du använt ”SOSPlus 2” hemma?                           Ja                   Nej

Ur elevenkäten

De flesta har bara arbetat med SOS2Plus i skolan. En sjättedel av eleverna har också arbetat hemma. De som gjort det är nöjda. Vi vet att det finns ytterligare elever som arbetat hemma. Dessa elever var inte med då enkäten gjordes.

Systemet/Teknik

 

Att registrera sig fungerade                     bra                 1    2    3    4    dåligt

 

Att rätta övningarna fungerade                bra                 1    2    3    4    dåligt

Att spara övningarna fungerade               bra                 1    2    3    4    dåligt

Att lämna in övningarna fungerade         bra                 1    2    3    4    dåligt

Att ta del av mitt resultat fungerade        bra                 1    2    3    4    dåligt

Ur elevenkäten

Många elever tycker att det finns tekniska brister i systemet. ”Det borde göras mer användarvänligt” skriver en elev i sin utvärdering.

Registreringen fungerade inte vidare bra. En del elever hade problem p.g.a. att de registrerade sig på Libers ordinarie hemsida eller att de inte skrev in rätt användarnamn eller e-postadress. För några elever fungerade inte koden. Då krävdes telefonkontakt med Liber, vilket var lite besvärligt för dessa elever. De kunde ju inte komma igång med jobbet. Läraren behöver vara väl förberedd och förutseende. Att vara två lärare i klassrummet skulle underlätta. Eleverna behöver vara i mindre grupper, så att läraren kan kontrollera att var och en har följt instruktionerna noga.

Att rätta uppgifterna fungerade väl till dess att några snabba elever uppmärksammade att det fanns fel i facit. Detta insåg de efter att ha försökt göra samma uppgift ett flertal gånger utan att lyckas få rätt. När detta hände fastnade dessa elever och de kunde inte komma vidare. För att lösa situationen fick de skriva in fel svar så att systemet accepterade deras lösning. Efter samtal med Liber förstod vi att det tar lång tid att åtgärda brister som dessa, trots att de kan tyckas enkla. Eleverna blev frustrerade och i enkäten tycker drygt 40 % att rättningen fungerade dåligt. Att så många som drygt 25% ändå tycker att det fungerade bra kan bero på att de inte arbetade lika snabbt och då de kom till de här uppgifterna fick de instruktionen att skriva in det felaktiga svar som facit accepterade. En elev skriver: ”När jag hade svarat rätt stod det att jag hade svarat fel. Man var tvungen att svara fel för att få rätt.”

Det som enligt eleverna fungerade sämst i SOS2Plus var att spara arbetet på ett tillfredsställande sätt. Närmare 90% av eleverna tycker att det fungerade dåligt eller ganska dåligt. De fick göra om uppgifter de redan gjort flera gånger. Eleverna kommenterade detta ”Hinner man inte göra klart måste man göra om allt” ”Behövde göra om de mesta frågorna igen. Det gick inte att spara” ”Man ska kunna spara mitt i en övning”.

75% av eleverna är missnöjda med hur det fungerade då de skulle lämna in sina uppgifter. Ofta försvann de och arbetet måste göras om.

Att ta del av sina resultat fungerade sådär. De flesta eleverna är varken nöjda eller missnöjda. De befinner sig i mitten på skalan. Frågan är hur många elever som tog del av sitt resultat. Vi upplevde att många elever gjorde övningarna, kontrollerade att de var rätt och sedan nöjde sig med lärarens feedback.

I kommentarerna finner vi att några elever tycker att SOS2Plus, trots vissa brister, är en god idé – ”Tanken är fin”.

Sammanfattning

Eleverna upplevde att det var relativt roligt att arbeta med övningar på datorn. Men i längden blev det enformigt och de behöver större utmaningar.

Tyvärr tycker de flesta eleverna inte att SOS2Plus har hjälpt dem då det gäller måluppfyllelse samt inför prov och redovisningar. Ändå är de ganska positiva till uppgifterna som sådana.

Få elever har använt SOS2Plus hemma, men de som gjort det tycker att det fungerat bra.

Tekniken är många elever mycket missnöjda med. Det handlar om fel i facit, problem med att spara och lämna in det arbete man gjort.

Slutsats

Vår undersökning visar attSOS2Plus rönt en viss framgång i klasserna men förbättringar krävs. Uppgifterna behöver vara mer varierande, facit måste vara rätt, tekniken kring sparande och inlämningar måste förbättras.

Lärarreflektioner

Att jobba med uppgifterna

Inom ett arbetsområde presenteras ett antal övningar. Inledningsvis ska eleverna klara av ett antal flervalsfrågor som är självrättande. Efter detta kan de gå vidare och göra fördjupningsuppgifter. Läraren väljer vilka övningar eleverna ska göra. Det finns en viss variation då det gäller flervalsuppgifterna. Eleverna ska t.ex.

  • välja      ord och dra dem till luckor i text,
  • flytta      rubriker eller ord till rätt plats på t.ex. en karta eller en tidslinje,
  • para      ihop olika uppgifter.

Fördjupningsuppgifterna är olika analysuppgifter som kräver längre skrivna svar. Dessa uppgifter kommenteras och bedöms sedan av lärare.

Det är en god idé att den del av uppgifterna är självrättande. Eleverna kan träna flera gånger och förbättra sig. Tyvärr är innehållet inte alltid så väl valt och det kan bli svårt för elever att urskilja vad som egentligen är viktigt att lära sig. Det går att göra ett bättre urval. Flervalsformen kräver att eleverna har en ganska stor mängd svar att välja bland. Det är viktigt att alla alternativ är relevanta och att det finns en pedagogisk tanke bakom uppgifterna som helhet. Övningarnas upplägg tycks många gånger styras av teknikens möjligheter.

Fördjupningsuppgifterna är bra, men kan lika gärna göras på traditionellt vis. Eleverna kan skriva sina texter för hand eller på datorn och sedan lämna in eller skicka dokumentet till läraren. Dock finns det en vinst i att alla elever jobbar inom samma plattform och att alla uppgifter samlas där. Fördjupningsuppgifterna var inte nya för oss, utan de var vanligt förekommande skrivuppgifter som kräver längre utredande svar.

Övningarna var inte alltid tydligt kopplade till olika avsnitt i boken och det kräver att eleverna har goda kunskaper om hela arbetsområdet för att de ska kunna sätta ingång. Uppgifterna borde hellre följa bokens upplägg och ha en ökande svårighetsgrad. Det är viktigt att få med sig alla elever under de första övningarna. Alla måste klara av dem och känna att arbetet är meningsfullt.

Vi saknade en läsfunktion i programmet. Svaga läsare och dyslektiker hade problem att behålla fokus och lösa uppgifterna. De kände inte att de kunde prestera på sin nivå. Kraven på läsförmåga och arbetsminne satte käppar i hjulet för dem.

Vi ser dock att det finns en elevgrupp som gynnas av arbetssättet eftersom det ger snabb feedback. Dessa elever får direkt veta om de klarat av en uppgift. Bekräftelsen ger tillfredsställelse. De blir sugna på att ta sig an nya uppgifter. Det finns ett tävlingsmoment som stimulerar elever att repetera och bli snabbare och bättre.

Mål och kunskaper

Vad vill vi att eleverna ska lära sig? Vilken typ av kunskap ska de ha med sig? De uppgifter som elever jobbar med styr deras uppfattning om vad som är viktigt och bra att kunna. Det är av stor betydelse att faktafrågorna visar eleverna vad de bör kunna. Med flervalsfrågorna i SOS2plus ser vi en risk att elever fastnar i detaljkunskaper som inte alltid är viktiga för att bygga förståelse för arbetsområden som helhet. Elevernas kunskaper blir ytliga och fragmentariska. Fördjupningsuppgifterna utgör en motvikt, men det är ändå viktigt att flervalsfrågorna fungerar som en grund att stå på inför en breddning och fördjupning. En hel del elever gör inte alla fördjupningsuppgifter på varje avsnitt. Andra elever är snabba och har hög kvalitet på sina uppgifter för dem saknas vidare utmaningar när de är klara.

Många av eleverna upplevde att arbetet med SOS2plus inte i tillräckligt hög grad hjälpte dem att nå kunskapsmål på olika nivåer. Det är ett problem att en stor del av uppgifterna inte har en tydlig koppling till läroplanens innehåll. Läraren behöver skapa förutsättningar för eleverna att tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter utöver det de tränar med SOS2plus. Det handlar bland annat om att göra urval och se mönster, argumentera och diskutera, analysera och resonera samt att ställa egna frågor för att gå vidare.

Man kan också fundera över vad det är som gör att kunskaper stannar kvar. För många elever befästs kunskaper då de skriver eller samtalar om något. Kan en klickning på skärmen verkligen ersätta detta? Vi tycker oss märka att elever hittar strategier för att lyckas med flervalsövningar utan att ta till sig viktig fakta. Det kan handla om att göra övningen flera gånger tills det blir rätt eller att fråga en kompis vad de ska svara.

Hemanvändning

Det är bra att elever kan logga in och jobba hemma. Alla är inte lika snabba och en del behöver extra tid. Andra känner en motivation i att äga sitt konto och att det är ett intresseväckande sammanhang. Ett problem i all bedömning är att man som lärare inte kan veta vem gjort uppgifterna då de inte utförts i klassrummet på skoltid. Det vore bra med någon avslutande diagnos som görs på lektionstid.

Systemet/Teknik

Alla elever placerades vid registrering i en enda undervisningsgrupp. Denna kunde bara förändras av personal på Liber. För att göra ändringar i gruppen eller gör flera olika grupper måste läraren kontakta Liber. Detta blir problematiskt då man ska arbeta med att individualisera undervisningen under arbetets gång. Läraren måste själv kunna administrera sina elever och kunna skapa och förändra grupper.

Registreringen var tidskrävande. Ändå gjordes detta i halvklasser d.v.s. i grupper med högst 15 elever. Det var svårt för eleverna att själva förstå hur de skulle gå till väga och det blev många fel. Två vuxna behövs för att hjälpa till. Undersökningar och enkäter brukar vara svåra att administrera och genomföra. Det vore lättare om man i ett steg kunde registrera sig på en sida för att sedan direkt få en bekräftelse på att man är klar och kan börja jobba.

Våra elever hade svårigheter med att spara och lämna in uppgifter. Ofta gick det inte att spara eller också loggades de ut. När de var klara kändes det särskilt besvärligt. Det var svårt att motivera dem att göra om hela arbetet. Här hade det varit bra om man hade kunnat röra sig mellan uppgifterna och t.ex. gå tillbaka för att se vad man gjort tidigare. Som det är utformat nu kunde eleverna inte se sina tidigare svar.

En stor vinst med SOS2plus ligger i att elevers arbete samlas på ett ställe i alla SO-ämnena. Det är lätt för läraren att ge direkt återkoppling till varje elev. Dessutom går det bra att elevers arbete i flera ämnen samlas inom samma lärplattform. Lyckas man bättre med administreringen av eleverna blir materialet överskådligt och lättåtkomligt i en lärplattform som täcker stora delar av elevens skolvardag.

Sammanfattande synpunkter

Att arbeta med Libers digitala läromedel SOS2plus har varit intressant ur många aspekter. Framförallt har det gett oss viktiga erfarenheter och funderingar kring informationsteknikens roll i skolan. Efter avslutat arbete har vi några synpunkter på materialet.

Vi tycker att det finns en hel del som är bra i materialet.

  • Lärplattformen      fungerar som en gemensam arbetsplats. Den ger ordning och struktur och      möjliggör större effektivitet i arbetet.
  • Möjlighet      ges för elever och lärare att jobba varhelst man kan koppla upp sig på      nätet. Det ger frihet.
  • Den      direkta återkopplingen, som snabbt visar om man klarat uppgiften eller      inte, kan höja motivationen hos en del elever.
  • Både      lärare och elever kan följa upp resultaten.
  • Systemet      är öppet så att lärare kan konstruera egna övningar och uppgifter.

Läromedlet var nytt när vi jobbade med det och en hel del förbättringar har förmodligen redan gjorts. Ändå vill vi samla några förslag på förbättringar utifrån våra erfarenheter av arbetet med SOS2plus.

  • Vi      saknade en instruktiv och pedagogisk demofilm anpassad till eleverna.      Denna bör kunna visas i sin helhet. Det vore också bra att kunna gå      tillbaka och visa valda delar vid behov.
  • Det      är viktigt att läraren själv kan administrera sina grupper.
  • När      vi använde läromedlet gällde Lpo94 fortfarande. Det vore bra med en      anpassning till Lgr11. Övningarna bör på ett tydligt sätt kopplas till      läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och eleverna behöver      känna att de har nytta av uppgifterna inför bedömning och betygssättning.      Vi saknade en tydlig koppling mellan övningarna och Lpo94.
  • En      talsyntes bör kopplas till programmet. Det skulle underlätta för      dyslektiker och lässvaga.
  • Den      digitala miljön kan utnyttjas för en ökad interaktivitet och för att      stimulera elevers nyfikenhet. Det kan göras på många sätt t.ex. genom att      lägga in korta filmer, dramatiseringar, intervjuer, intressanta bilder,      bildspel och länktips.
  • Det      är viktigt att svårighetsgraden ökas efter hand. Börja med enklare      uppgifter för att få igång alla elever.
  • Bedömningsstöd      för läraren t.ex. matriser skulle underlätta lärarens arbete..

 

Några elevröster om SOS2plus får avsluta vår sammanställning:

  • ”Det      är en bra idé”
  • ”Det      var roligt att jobba med datorn”
  • ”Programmet      behöver bli mer användarvänligt”
  • ”Uppgifterna      borde vara mer varierade.”

Franska revolutionen – digital storytelling

Teckning av Elvira Lundin

Två åttor på Helenelundsskolan har fått bygga bloggar om den franska revolutionen. Superstarmedia2 och hldupptäcker. Webbplatserna gjordes inom ramen för det lokala pedagogiska projektet Ikt och sen då. Syftet med projektet är att undersöka hur man kan höja kvaliteten i SO-undervisningen med hjälp av IKT. Idé och struktur på webbplatserna är hämtad från Lars Santelius Northheimdagböckerna och Franska revolutionen att leva sig in i det förflutna.

På bloggen skapade eleverna en historisk fiktiv rollfigur. De skrev sedan minst tre inlägg där de berättade om sina upplevelser under revolutionen. Blogginläggen har haft dagboksgenren som förlaga. Eleverna äger sina berättelser och kan själva skapa händelser så länge de använder historiska fakta på ett korrekt sätt i berättelsens yttre ram.

Det finns inte bara en historia utan det är ett oändligt antal berättelser som skapar vår historia. Genom att involvera eleverna i själva produktionen av historien utvecklar de ett historiemedvetande  Inlevelsen som följer med uppgiften hjälper eleven att utveckla en förståelse för historiska skeenden och samband.

Vi arbetade också med bloggens möjligheter att kommentera inlägg. Målsättningen var att skapa ett samtal som ger eleverna möjlighet att fördjupa sina karaktärer och söka ny kunskap som utvecklar de historiska personerna.

När de möter andra ”historiska personer” och kommenterar andras öden får de också möjlighet att utveckla en förståelse för att en händelse kan förklaras utifrån olika perspektiv. De svåra kunskapskvaliteterna blir väldigt konkreta i uppgiften.

Barberare ur Diderots encyclopedie

Bilder som stöd

Bilder och film fungerar ofta bra för att konkretisera ett historiskt skeende för eleverna. I den här uppgiften har främst bilder från Diderots encyklopedi om handel och industri använts. (A Diderot pictorial encyklopedia of trade and industry 485 plates selected from L´encyklopedie of Denis Diderot. Red. Charles G Gillispie 1987). Bilderna är mycket illustrativa och detaljerade. Mängder av olika yrken och förindustriell industri finns representerade. Eleverna har använt bilderna för att lära sig hur arbetet var organiserat under 1700-talet och om vilka yrken som fanns.

Northeimdagböckerna min förebild

Jag återkommer också ofta till Lars Santelius magisteruppsats Northeimdagböckerna – utan historier ingen historia, framlagd vid institutionen för kultur och kommunikation 2009. Santelius utgår ifrån den digitala lärresursen, bloggen och narrativiteten som verktyg för att bearbeta, befästa och förmedla kunskap. Han fäster stor vikt vid elevens upplevelse av arbetssättet och diskuterar vad som blev synligt i deras lärande. Han menar att arbetssättet ”/…i hög grad gynnar både eftersträvansvärd kunskap såväl som färdigheter i det aktuella ämnet.”(Santelius, 2009, s 1). Genom att jämföra mina resultat och erfarenheter med Santelius hoppas jag kunna bidra till att öka kunskapen om hur en digital lärresurs kan användas i undervisningen för att öka lärande och förståelse. Lars har också gjort en liknande blogg om franska revolutionen. På den bloggen har våra fiktiva personer kommenterat deras öden. Lite kul, och början på ett tänk där bloggen skapar nya mötesplatser utanför klassrum och skola.

Genomförande

Jag och min syster

Jag och min syster av Fanny Hamrelius

 Arbetsområdet franska revolutionen inleddes med att klasserna fick en grundkurs. Genomgångar av centrala begrepp och epokens huvuddrag Vi tittade på några filmer och avslutade med ett skriftligt G-prov samtidigt som bloggarna konstruerades.

Bloggarna är byggda i WordPress men går att bygga i vilket bloggverktyg som helst. Eftersom jag valde att tävla i Webbstjärnan med bloggarna fick jag tillgång till en version av WordPress som vanligtvis kostar pengar. Gratisversionen fungerar i princip lika bra. En skillnad är att eleverna inte kan få ett eget användarkonto. Detta kan man lösa på två sätt, antingen lägger du som lärare in alla inläggen. Fördelen med det är att du har full kontroll över bloggen, nackdelen är att det är tidskrävande. Alternativet är att låta alla elever få tillgång till inloggningsuppgifterna. Men då måste du säkerställa att varje elev taggar sin text eller skriver namn i den så att du säkert vet vem som skriver vad.

Varje elev fick en egen sida under fliken ”Våra ögonvittnen” där personbeskrivningen lades. Sedan fick de också en kategori med sitt franska namn där de tre inläggen skulle läggas. Min erfarenhet är att man spar tid på att göra en tydlig struktur som eleverna sedan kan använda. Du lägger alltså upp alla namnen som kategorier och skapar sidorna. Eleverna skriver inte direkt på bloggen utan i ett dokument som sedan kopieras och läggs upp.

Vissa känner sig osäkra i början och vill att du ska kolla språket och att deras texter duger för publicering. Detta gäller oavsett kunskapsnivå och det brukar gå över ganska snabbt. Eleverna vänjer sig. Det går också snabbt att läsa över axeln och fixa till texterna så att de fungerar.

Kommentarer ökar lärandet och ger liv

När inläggen var klara skulle klassen också kommentera varandras inlägg. Kommentarerna måste alltid vara positiva och konstruktiva. Dessa kan enkelt förhandsgranskas vilket rekommenderas till en början. När man sedan märker att alla har förstått hur kommenterandet ska fungera brukar förhandsgranskningen inte behövas längre utan det räcker att du regelbundet kontrollerar kommentarerna. Kommentarer utifrån ska däremot alltid förhandsgranskas.

Jag tycker att kommentarer hör till en blogg och att det finns stora pedagogiska fördelar som jag har utvecklat i flera inlägg här på bloggen Ikt och sen då. Men som sagt det kan ta tid för en högstadieklass att vänja sig vid arbetssättet. Ge inte upp utan använd möjligheten till förhandsgranskning. På den första bloggen jag gör med en klass ska de bara ge varandra uppåtpuffar, inga frågor, ingenting om innehållet. Syftet är att alla ska få känna på hur roligt det är att få positiv respons på något som man har gjort. När alla klarar detta kan man gå vidare och släppa diskussionen fri inom de ramar man sätter upp.

Tidsåtgång

Arbetet med bloggen gjorde att arbetsområdet tog längre tid att genomföra. Vi ägnade fyra veckor SO-undervisning åt franska revolutionen plus strötimmar här och där för att alla skulle bli klara. Det är åtminstone en vecka längre än normalt. Industriella revolutionen som lästes efteråt kortades ner något och det fungerade bra. I slutet av terminen återkom industrialiseringen i arbetsområdet svenskt 1800-tal och där fick klasserna en repetition.

Min bedömning är att en fördjupning av det här slaget är så värdefull för kunskapsutveckling och förståelse i historia att det mer än väl uppväger en ökad tidsåtgång på ett par veckor. Bloggen går också att byggas ut och användas igen vid andra tillfällen. Varför inte låta de fiktiva fransmännen dyka upp ur en skyttegrav i Verdun 1916 eller delta i den ryska revolutionen 1917? Möjligheterna är oändliga.

Utvärdering

När bloggen var klar fick eleverna göra en skriftlig utvärdering. Några elever ombads göra en fördjupad utvärdering. Två elever som fick MVG på uppgiften fick skriva en reflektion kring sitt arbete och 5 elever har jag studerat speciellt och intervjuat muntligt. Dessa har vissa svårigheter i ämnet. De kan ha läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter med närminnet som hämmar inlärningen. Och anledningen till att jag är särskilt intresserad av deras inlärning är att huvudsyftet med de lokal pedagogiska utvecklingsprojekten i Sollentuna är att öka måluppfyllelse och meritvärden i kommunen. I vår projektplan återkommer detta också som ett mål därför synpunkterna från elever som har problem med att nå målen i historia extra intressanta.

Lust och lärande

I den skriftliga utvärderingen fick eleverna betygsätta sitt lärande. Skalan jag använde är tagen ur Northeimdagböckerna (Santelius 2009, s 4). Avsikten var att få jämförbara resultat. Eleverna fick ange en siffra mellan 1 och 10 där 1 var lägst till påståendena, ”Revolutionsbloggen var ett roligt arbetssätt” och ”Revolutionsbloggen” gjorde att jag lärde mig bra. Två klasser gjorde utvärderingen.

Santelius delad in sina klasser i pojkar och flickor och flickorna hade genomgående ett högre resultat men om man slår samman hans siffror hamnar Ett roligt arbetssätt på 7,74 och lärandet på 7,26. Mina resultat är väldigt lika. 7,71 för lusten och 7,17 för lärandet. Även jag skulle ha fått en högre siffra för flickorna om jag hade delat dem så.

Alla elever utom en hade en femma eller högre på frågan om bloggen som ett roligt arbetssätt. Eleven som satte en fyra beskriver också vad han upplevde som ett problem. På frågan, ”Vad var svårt med arbetssättet” svarar eleven: ”Att man skulle sätta upp en blogg och att det blev lite stressigt sista veckan.”

Svårigheter med uppgiften

Bloggen upplevs alltså som ett roligt arbetssätt men det fanns svårigheter också. Många nämner själva bloggandet som en svårighet med arbetet. Några tar upp krångel med konton, svårt att logga in  och att hitta rätt webbplats. Flera nämner också att det var kort om tid. Den tredje svårigheten var att komma på vad texterna skulle handla om. En elev skriver att det var svårt att få texterna levande och en annan hade svårt att relatera till fakta. Detta att texterna skulle innehålla både fakta och fiktion tyckte några av de allra säkraste eleverna var svårt. En flicka skriver: ” Det var svårt att få in en lagom mängd revolution, tillräckligt för att det inte ska vara en roman och inte så mycket att det blir en ren faktatext.” Två elevinlägg som ligger under utvärdering på 8B:s revolutionsblogg behandlar samma tema. En annan elev tar upp bristen på kunskap som ett problem: ”Det var svårt att börja skriva inläggen och så hade man inte så mycket kunskap om hur deras liv verkligen var. Man fick nästan intrycket av att det bara fanns fattiga upproriska revolutionärer eller snobbiga adelsmän.”  Flera tar upp detta med att berättelserna blir likartade eftersom eleverna har fått samma grundkunskaper. Några föreslår att de ska få mer styrda uppgifter så att inte alla berättelser handlar om Bastiljens stormning och kungens avrättning. Lite förvånande är det bara en elev som tar upp svårigheten med att få texterna tidstypiska. Hon skriver: Att verkligen få det att låta som någon från den tiden och att få in fakta på ett bra sätt.” Eleverna har inte fått någon undervisning i hur en 1700-tals människa tänkte annat än som kommentarer under hand, men jag tycker att eleverna generellt har löst det mycket bra. Inlevelsen påverkar helt klart eleverna språkkänsla och texterna anpassas både till tiden och till dagboksgenrens krav.

Eleverna fick också frågan ”Vem skrev du dina texter för?” Majoriteten skrev för alla som ville läsa. Några skrev förstås för mig i egenskap av betygssättande lärare och flera skrev också till sina klasskamrater och för andra fiktiva personer.

Interaktion och samarbete

Jag

Porträtt av Simone de la Provence av Malin Jonsson

Frågan ”Bloggen gjorde att jag samarbetade med olika personer får ett lägre snitt 5,6 Men läser man blogginläggen noga växer ett slags informellt samarbete fram. Några elever byggde in relationer till varandra i berättelserna. Ett par var far och som och ett par var bröder. Några bodde på samma slott eller by. En sömmerska sydde upp kläder år klasskamraten som var en liten bortskämd adelsflicka etc. De fiktiva personerna har beröringspunkter med varandra som växer fram. Kommentarerna är jätteviktig del av detta. Kommentarerna skulle skrivas som den fiktiva personen och då blir det ett möte som författarna kan utveckla om de vill.

Santelius lyfter att eleverna blir sedda som kunskapsproducenter av sina klasskamrater och att det får en positiv betydelse för elevernas självbild.(a.a. s 11) Jag kan bara hålla med. Speciellt stärks självkänslan hos elever som inte är vana vid att bli lästa eller betraktade som ”duktiga”. Det är alltid roligt att se hur de växer av positiv respons och känslan av att de bidrar till arbetet i klassen.

Inlevelse och självförtroende

Jag lät också eleverna ta ställning till påståendena bl.a. ”Bloggen gjorde det lättare att leva sig in i franska revolutionen” som fick hela 8,3 och till sist ”Jag är nöjd med mitt arbete som fick 8,1.

Att få skapa fiktiva personer gav inlevelse som i sin tur skapade ett engagemang. De fiktiva personernas tankar och känslor speglar ofta författarna. Eleverna fick alltså en personlig relation till sina figurer för vissa innebar detta att de inte kunde sluta skriva. Figurerna började också leva sina egna liv. För några ovana skribenter fick bilderna ur encyklopedin stor betydelse. De valde ut en person på någon av bilderna och gjorde den människan till sitt eget ögonvittne. Svärdsmakaren Christian Bongret är ett exempel. Författaren är en mycket teknikintresserad pojke. Han såg saker på bilden som inte jag hade sett, t.ex. hur slipmaskinen drevs med hjälp av ett litet vattenhjul. Detaljer som han fick användning för i sin berättelse.

Bloggen som verktyg för lärande

Sista frågan på utvärderingsblanketten var: Jämför hur du har arbetat med den franska revolutionen och den industriella. Hur lärde du dig bäst? Vilket sätt var roligast. Medan eleverna alltså gjorde bloggen till franska revolutionen fick de en inlämningsuppgift med frågor som krävde längre utredande svar till den industriella i övrigt var undervisningen upplagd på ungefär samma sätt. Den industriella revolutionen fick dock mindre lektionstid.

Alla elever upplevde att bloggen var roligast, en del gillade att de fick skriva berättelser och leva sig i sina karaktärers liv andra tyckte att det var roligt att jobba med datorer. Många tyckte också att de mindes sina kunskaper bättre tack vare inlevelsen jämför med traditionellt faktapluggande till ett prov. Men alla tyckte inte att de lärde sig bättre, tvärtom tyckte de fler än hälften att de lärde sig mer- eller lika mycket om den industriella revolutionen. Flera påpekar att den senare var enklare en pojke skriver: Datorer är roligare och jag tycker att det gick bättre men industriella revolutionen är en roligare revolution.”

Bedömning

57 elever i två klasser bedömdes både formativt och summativt. Den formativa bedömningen gjordes som muntlig feedback under hand på lektionerna. De osäkra eleverna behövde hjälp för att komma igång och förstå uppgiften och många efterfrågade kunskap om händelser och epoken som sådan för att texterna skulle bli tidstypiska. Den summativa bedömningen gjorde med hjälp av en enkel matris på  papper som jag fyllde i medan jag läste texterna på bloggen.

Jag har i stort sett samma erfarenheter som Santelius fick vid bedömningen av Northheimdagböckerna. (a.a. s 10) Hans bedömning tog fasta på kognitiv faktabaserad kunskap och socioemotiv kunskap. G- nivån kännetecknades av en slagsida åt det ena eller det andra. Min erfarenhet är att G-nivån fr.a. allt hade en slagsida åt den socioemotiva kunskapen. Fakta som redovisades på G-nivån var korrekta men enkla, tagna ur historieboken. Stormningen av Bastiljen och Louis den XVI avrättning var utgångspunkterna i samtliga G- arbeten. Men inlevelsen satte verkligen färg på berättelserna och gjorde dem läsvärda både för mig och klasskamraterna av totalt 17 G fick 12 elever G+ tack vare inlevelseförmågan. G- behövde jag inte sätta på någons arbete.

För VG krävdes balans mellan fakta och inlevelse. Flera av revolutionens olika faser skulle upplevas och eleven skulle använda centrala begrepp. För MVG krävdes också att karaktärerna gestaltades på ett självständigt och säkert sätt i förhållande till händelseförloppet under den franska revolutionen. 40 elever nådde någon av dessa nivåer.Det är också viktigt att påpeka att trots att uppgiften uppfattades som krävande och svår av många så var det ingen som misslyckades. De allra flesta överträffade faktiskt sig själva och det återspeglas ju också i att så många var nöjda med sitt eget arbete (se ovan)

Eleverna i fokusgruppen lyckades

Ett av målen för projektet Ikt och sen då? Var alltså att öka måluppfyllelsen i SO därför valde jag ut 5 elever som riskerar att inte nå målen i ämnet och intervjuade dem muntligt förutom att de fick göra den skriftliga utvärderingen.

Glädjande nog lyckades eleverna bra. Alla gjorde färdigt uppgiften och lade upp sina texter på bloggen och jag lovar att ingen kan idenfiera dessa elever utifrån vad de har presterat på bloggen. Resultaten var bra 3 fick G+ och 2 fick VG på uppgiften.

Dessa elever behövde hjälp med att komma igång. Jag lät eleverna skriva en del på lektionerna och för dessa elever tror jag att det var en fördel. Jag kunde hjälpa dem, både med språket och med att förstå uppgiften. Några fick också komma på en extralektion och jobba i en mindre grupp. De hade alla en lång startsträcka men när de väl hade förstått så skrev de sina texter på någon timme.

Alla fem elever tog mycket hjälp av bilderna i encyklopedin. Vi pratade också om bilderna och vad de föreställde. Eleverna upplevde att möjligheten att leva sig in i sina gestalter och berättelser gjorde det mycket lättare att förstå vad historia är. En elev har hittat en egen inlärningsstrategi genom att använda och prata om bilder. Han bad att få göra ett muntligt prov med hjälp av bilder på ett annat arbetsområde i historia, svenskt 1800-tal, med mycket lyckat resultat. En elev påpekade att han i början av terminen var tvungen att gå till specialläraren för att klara ett G medan han nu tar ansvar för sina studier och pluggar till proven i SO.

Bloggar har olika effekter på lärandet beroende på vilken typ av blogg man gör men några återkommande erfarenheter som jag har gjort är att alla tycker att det är roligt och att svaga elever lyfts. De producerar kunskap och blir sedda av klasskamraterna. Känslan av att bidra stärker deras självkänsla. Ibland behövs inte mer för att få en elev på banan igen.

Ett stort äpple med ett litet BETT

Så kan man sammanfatta mina dagar kring den stora datamässan för utbildning i London. Resan arrangerades av ett företag som bjöd in oss på olika seminarier där det mesta började på I.

Gordon Shukwit från Apple talade om hur man kunde använda Itunes, Ibookstore och App store som resurser i skolan. Men för att komma åt alla digitala läroböcker, appar och informationsresurser måste man förstås ha en Ipod eller en Ipad. Men jag blev ändå imponerad av användarvänligheten och de fina multimediaproduktionerna.

Theodore Gray pratade också digitala läromedel. Han kunde få planeter och molekylkedjor att snurra i de digitala böckerna, vackert. Gray såg fram emot att forskare skulle kunna ta betalt för sitt arbete genom att producera appar och digitala böcker som sedan såldes exempelvis via en Ipad. Kvaliteten kan höjas avsevärt när fotografer, och programmerare anställs i projekten. Förhoppningsvis kan e-böckerna då också anpassas efter skolan behov.

 Stephanie Hamilton höll något som liknade ett väckelsemöte. Skicklig retorik om att vi måste lämna industrialismens skolor och utbilda för en oviss framtid. Det enda säkra var att kreativitet är en nödvändig egenskap för framtidens människor. Digitala verktyg är vägen dit.

 Men allt var ändå inte sälj från Apple. Jag besökte en fantastisk Primary school Green Flitch, jättefin. Supersöta ungar visade upp en enorm krativitet. Oj vad de jobbade och utvecklades med hjälp av olika digitala hjälpmedel som de hanterade hur bra som helst. Kreativiteten stod verkligen i centrum för lärandet. Green Flitch sammanfattade sin vision i ett ord, FREEDOM, härligt!

 Ett par föreläsare hade också elevfokus. Abdul Chohan kom från ESSA academy,  en skola som hade haft enorma problem. Men där resultaten hade vänt sedan de gav varje elev en Ipod. Både närvaro, motivation och resultat förbättrades avsevärt.

 Detta kan jämföras med det forskningsprojekt som Martin Tallvid har genomfört i Falkenberg. Han har följt två skolor i kommunen under tre år som har infört 1 till 1. Resultaten blev att både elever och lärare upplevde att skolan och undervisningen blev mycket roligare däremot kan han inte se några förbättringar av resultaten. Tvärtom gick betygen ner under undersökningsperioden.

Martin konstaterade att underlaget var för litet för att man skulle kunna göra statistik av det men han resonerade ändå kring några tänkbara orsaker. Han menade att det kunde bero på att lärarna under samma tid hade fått utbildning i betygssättning, vilket innebar att de stramade upp betygen. En annan förklaring kunde vara att lärarna inte riktigt kunde bedöma arbeten som producerades digitalt, exempelvis en film. En tredje orsak som diskuterades var att årgången  helt enkelt vav elever ar svagare än normalt.

 Personligen tycker jag att förklaringarna låter svaga. Jag tror snarare att det har med förhållningssättet till datorn att göra. När man inför den blir skolan roligare det innebär att de som är allra svårast att motivera faktiskt förbättrar sina resultat som i ESSA. Men för att resultaten ska höjas för alla krävs det kanske att man arbetar mer målmedvetet. Vad är det hos datorn som förbättrar inlärning?

Min egen erfarenhet av genreskrivande i år 7 på dator är att resultaten förbättras för alla, men mest för de svagaste och de allra säkraste eleverna. 

Martin fortsätter sitt forskningsprojekt i Falkenberg och det ska bli intressant att följa honom.

Till sist var jag också en sväng på själva BETT-mässan. Jättestort förstås, men jag hittade en del om mitt gamla favoritområde, literacy och mitt nya, functional skills som jag ska kolla upp här hemma. Dessutom imponerades jag av Norges stora statliga satsning på ikt-resurser för skolan. Hur tänker våra statliga skolpolitiker? Hoppas att de var på mässan och fick lite inspiration.

Kristina Alexanderson i London

Kristina Alexanderson rapporterar i flera blogginlägg seminarierna hon gick på i London. Eftersom hon var på en annan semanarieserie (Diu:s?) än vi  så är det intressant läsning. Medan våra skolbesök fokuserade på hur eleverna använde ipods, ipads och macdatorer så handlade Kristinas skolbesök om hur eleverna använde sociala medier. Istället för apples tänk om  koncept fick hon microsofts coaching modell (lärare coachar varandra). Helt klart läsvärt.

Jing – ett roligt gratisverktyg

Under fliken Cecilias instruktionsfilmer har jag beskrivit programmet Jing och vad man kan göra med det. Hittills har jag gjort två Jingar om hur man kommer igång med Google sites och två om en skrivblogg som jag gör med mina elever i verktyget WordPress. Gå gärna in och titta på filmerna som förhoppningsvis inspirerar till att göra era egna jingar.

En reurssida i SO

Jag jobbar med en resurssida i SO som kanske kan bli något. Sidan är tänkt att användas av eleverna som ett slags minilärplattform. Jag bygger den i Google sites och blir lite trött på att många funktioner i verktyget saknas. Jag är bortskämd med WordPress som är mycket mer helgjutet. Sitesen är inte heller open source på samma sätt som WordPress. Inga roliga tillägg alltså. Men en stor fördel med Google sites är att det är så lätt att lägga upp flera små bloggar på samma webbplats. Nåväl här är webbplatsen Fröken Cillas resurssida i SO:

SOS Plus

Jag och Carina har tittat på SOS-serien och tillhörande digitalt läromedel SOS plus. Det vore intressant och pröva hela paketet med sjuorna i vår. Carina arbetar med de elever som ingår i hennes läsgrupper och ser hur de dessa läromedel fungerar där. Jag kör läromedelspaket i mina fyra sjuor. SOS plus kostar 75 kr per elev under 6 månader. Vi behöver också köpa en klassuppsättning av grundboken i SOS-serien. Den kostar drygt 100 kr för åk 7 och behövs i de fyra SO-ämnena. Sedan tillkommer en lärarlicens för mig och Carina. Carina och jag går och pratar med Tapio för att se om han kan kontakta Liber och förhandla priset.