Franska revolutionen – digital storytelling

Teckning av Elvira Lundin

Två åttor på Helenelundsskolan har fått bygga bloggar om den franska revolutionen. Superstarmedia2 och hldupptäcker. Webbplatserna gjordes inom ramen för det lokala pedagogiska projektet Ikt och sen då. Syftet med projektet är att undersöka hur man kan höja kvaliteten i SO-undervisningen med hjälp av IKT. Idé och struktur på webbplatserna är hämtad från Lars Santelius Northheimdagböckerna och Franska revolutionen att leva sig in i det förflutna.

På bloggen skapade eleverna en historisk fiktiv rollfigur. De skrev sedan minst tre inlägg där de berättade om sina upplevelser under revolutionen. Blogginläggen har haft dagboksgenren som förlaga. Eleverna äger sina berättelser och kan själva skapa händelser så länge de använder historiska fakta på ett korrekt sätt i berättelsens yttre ram.

Det finns inte bara en historia utan det är ett oändligt antal berättelser som skapar vår historia. Genom att involvera eleverna i själva produktionen av historien utvecklar de ett historiemedvetande  Inlevelsen som följer med uppgiften hjälper eleven att utveckla en förståelse för historiska skeenden och samband.

Vi arbetade också med bloggens möjligheter att kommentera inlägg. Målsättningen var att skapa ett samtal som ger eleverna möjlighet att fördjupa sina karaktärer och söka ny kunskap som utvecklar de historiska personerna.

När de möter andra ”historiska personer” och kommenterar andras öden får de också möjlighet att utveckla en förståelse för att en händelse kan förklaras utifrån olika perspektiv. De svåra kunskapskvaliteterna blir väldigt konkreta i uppgiften.

Barberare ur Diderots encyclopedie

Bilder som stöd

Bilder och film fungerar ofta bra för att konkretisera ett historiskt skeende för eleverna. I den här uppgiften har främst bilder från Diderots encyklopedi om handel och industri använts. (A Diderot pictorial encyklopedia of trade and industry 485 plates selected from L´encyklopedie of Denis Diderot. Red. Charles G Gillispie 1987). Bilderna är mycket illustrativa och detaljerade. Mängder av olika yrken och förindustriell industri finns representerade. Eleverna har använt bilderna för att lära sig hur arbetet var organiserat under 1700-talet och om vilka yrken som fanns.

Northeimdagböckerna min förebild

Jag återkommer också ofta till Lars Santelius magisteruppsats Northeimdagböckerna – utan historier ingen historia, framlagd vid institutionen för kultur och kommunikation 2009. Santelius utgår ifrån den digitala lärresursen, bloggen och narrativiteten som verktyg för att bearbeta, befästa och förmedla kunskap. Han fäster stor vikt vid elevens upplevelse av arbetssättet och diskuterar vad som blev synligt i deras lärande. Han menar att arbetssättet ”/…i hög grad gynnar både eftersträvansvärd kunskap såväl som färdigheter i det aktuella ämnet.”(Santelius, 2009, s 1). Genom att jämföra mina resultat och erfarenheter med Santelius hoppas jag kunna bidra till att öka kunskapen om hur en digital lärresurs kan användas i undervisningen för att öka lärande och förståelse. Lars har också gjort en liknande blogg om franska revolutionen. På den bloggen har våra fiktiva personer kommenterat deras öden. Lite kul, och början på ett tänk där bloggen skapar nya mötesplatser utanför klassrum och skola.

Genomförande

Jag och min syster

Jag och min syster av Fanny Hamrelius

 Arbetsområdet franska revolutionen inleddes med att klasserna fick en grundkurs. Genomgångar av centrala begrepp och epokens huvuddrag Vi tittade på några filmer och avslutade med ett skriftligt G-prov samtidigt som bloggarna konstruerades.

Bloggarna är byggda i WordPress men går att bygga i vilket bloggverktyg som helst. Eftersom jag valde att tävla i Webbstjärnan med bloggarna fick jag tillgång till en version av WordPress som vanligtvis kostar pengar. Gratisversionen fungerar i princip lika bra. En skillnad är att eleverna inte kan få ett eget användarkonto. Detta kan man lösa på två sätt, antingen lägger du som lärare in alla inläggen. Fördelen med det är att du har full kontroll över bloggen, nackdelen är att det är tidskrävande. Alternativet är att låta alla elever få tillgång till inloggningsuppgifterna. Men då måste du säkerställa att varje elev taggar sin text eller skriver namn i den så att du säkert vet vem som skriver vad.

Varje elev fick en egen sida under fliken ”Våra ögonvittnen” där personbeskrivningen lades. Sedan fick de också en kategori med sitt franska namn där de tre inläggen skulle läggas. Min erfarenhet är att man spar tid på att göra en tydlig struktur som eleverna sedan kan använda. Du lägger alltså upp alla namnen som kategorier och skapar sidorna. Eleverna skriver inte direkt på bloggen utan i ett dokument som sedan kopieras och läggs upp.

Vissa känner sig osäkra i början och vill att du ska kolla språket och att deras texter duger för publicering. Detta gäller oavsett kunskapsnivå och det brukar gå över ganska snabbt. Eleverna vänjer sig. Det går också snabbt att läsa över axeln och fixa till texterna så att de fungerar.

Kommentarer ökar lärandet och ger liv

När inläggen var klara skulle klassen också kommentera varandras inlägg. Kommentarerna måste alltid vara positiva och konstruktiva. Dessa kan enkelt förhandsgranskas vilket rekommenderas till en början. När man sedan märker att alla har förstått hur kommenterandet ska fungera brukar förhandsgranskningen inte behövas längre utan det räcker att du regelbundet kontrollerar kommentarerna. Kommentarer utifrån ska däremot alltid förhandsgranskas.

Jag tycker att kommentarer hör till en blogg och att det finns stora pedagogiska fördelar som jag har utvecklat i flera inlägg här på bloggen Ikt och sen då. Men som sagt det kan ta tid för en högstadieklass att vänja sig vid arbetssättet. Ge inte upp utan använd möjligheten till förhandsgranskning. På den första bloggen jag gör med en klass ska de bara ge varandra uppåtpuffar, inga frågor, ingenting om innehållet. Syftet är att alla ska få känna på hur roligt det är att få positiv respons på något som man har gjort. När alla klarar detta kan man gå vidare och släppa diskussionen fri inom de ramar man sätter upp.

Tidsåtgång

Arbetet med bloggen gjorde att arbetsområdet tog längre tid att genomföra. Vi ägnade fyra veckor SO-undervisning åt franska revolutionen plus strötimmar här och där för att alla skulle bli klara. Det är åtminstone en vecka längre än normalt. Industriella revolutionen som lästes efteråt kortades ner något och det fungerade bra. I slutet av terminen återkom industrialiseringen i arbetsområdet svenskt 1800-tal och där fick klasserna en repetition.

Min bedömning är att en fördjupning av det här slaget är så värdefull för kunskapsutveckling och förståelse i historia att det mer än väl uppväger en ökad tidsåtgång på ett par veckor. Bloggen går också att byggas ut och användas igen vid andra tillfällen. Varför inte låta de fiktiva fransmännen dyka upp ur en skyttegrav i Verdun 1916 eller delta i den ryska revolutionen 1917? Möjligheterna är oändliga.

Utvärdering

När bloggen var klar fick eleverna göra en skriftlig utvärdering. Några elever ombads göra en fördjupad utvärdering. Två elever som fick MVG på uppgiften fick skriva en reflektion kring sitt arbete och 5 elever har jag studerat speciellt och intervjuat muntligt. Dessa har vissa svårigheter i ämnet. De kan ha läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter med närminnet som hämmar inlärningen. Och anledningen till att jag är särskilt intresserad av deras inlärning är att huvudsyftet med de lokal pedagogiska utvecklingsprojekten i Sollentuna är att öka måluppfyllelse och meritvärden i kommunen. I vår projektplan återkommer detta också som ett mål därför synpunkterna från elever som har problem med att nå målen i historia extra intressanta.

Lust och lärande

I den skriftliga utvärderingen fick eleverna betygsätta sitt lärande. Skalan jag använde är tagen ur Northeimdagböckerna (Santelius 2009, s 4). Avsikten var att få jämförbara resultat. Eleverna fick ange en siffra mellan 1 och 10 där 1 var lägst till påståendena, ”Revolutionsbloggen var ett roligt arbetssätt” och ”Revolutionsbloggen” gjorde att jag lärde mig bra. Två klasser gjorde utvärderingen.

Santelius delad in sina klasser i pojkar och flickor och flickorna hade genomgående ett högre resultat men om man slår samman hans siffror hamnar Ett roligt arbetssätt på 7,74 och lärandet på 7,26. Mina resultat är väldigt lika. 7,71 för lusten och 7,17 för lärandet. Även jag skulle ha fått en högre siffra för flickorna om jag hade delat dem så.

Alla elever utom en hade en femma eller högre på frågan om bloggen som ett roligt arbetssätt. Eleven som satte en fyra beskriver också vad han upplevde som ett problem. På frågan, ”Vad var svårt med arbetssättet” svarar eleven: ”Att man skulle sätta upp en blogg och att det blev lite stressigt sista veckan.”

Svårigheter med uppgiften

Bloggen upplevs alltså som ett roligt arbetssätt men det fanns svårigheter också. Många nämner själva bloggandet som en svårighet med arbetet. Några tar upp krångel med konton, svårt att logga in  och att hitta rätt webbplats. Flera nämner också att det var kort om tid. Den tredje svårigheten var att komma på vad texterna skulle handla om. En elev skriver att det var svårt att få texterna levande och en annan hade svårt att relatera till fakta. Detta att texterna skulle innehålla både fakta och fiktion tyckte några av de allra säkraste eleverna var svårt. En flicka skriver: ” Det var svårt att få in en lagom mängd revolution, tillräckligt för att det inte ska vara en roman och inte så mycket att det blir en ren faktatext.” Två elevinlägg som ligger under utvärdering på 8B:s revolutionsblogg behandlar samma tema. En annan elev tar upp bristen på kunskap som ett problem: ”Det var svårt att börja skriva inläggen och så hade man inte så mycket kunskap om hur deras liv verkligen var. Man fick nästan intrycket av att det bara fanns fattiga upproriska revolutionärer eller snobbiga adelsmän.”  Flera tar upp detta med att berättelserna blir likartade eftersom eleverna har fått samma grundkunskaper. Några föreslår att de ska få mer styrda uppgifter så att inte alla berättelser handlar om Bastiljens stormning och kungens avrättning. Lite förvånande är det bara en elev som tar upp svårigheten med att få texterna tidstypiska. Hon skriver: Att verkligen få det att låta som någon från den tiden och att få in fakta på ett bra sätt.” Eleverna har inte fått någon undervisning i hur en 1700-tals människa tänkte annat än som kommentarer under hand, men jag tycker att eleverna generellt har löst det mycket bra. Inlevelsen påverkar helt klart eleverna språkkänsla och texterna anpassas både till tiden och till dagboksgenrens krav.

Eleverna fick också frågan ”Vem skrev du dina texter för?” Majoriteten skrev för alla som ville läsa. Några skrev förstås för mig i egenskap av betygssättande lärare och flera skrev också till sina klasskamrater och för andra fiktiva personer.

Interaktion och samarbete

Jag

Porträtt av Simone de la Provence av Malin Jonsson

Frågan ”Bloggen gjorde att jag samarbetade med olika personer får ett lägre snitt 5,6 Men läser man blogginläggen noga växer ett slags informellt samarbete fram. Några elever byggde in relationer till varandra i berättelserna. Ett par var far och som och ett par var bröder. Några bodde på samma slott eller by. En sömmerska sydde upp kläder år klasskamraten som var en liten bortskämd adelsflicka etc. De fiktiva personerna har beröringspunkter med varandra som växer fram. Kommentarerna är jätteviktig del av detta. Kommentarerna skulle skrivas som den fiktiva personen och då blir det ett möte som författarna kan utveckla om de vill.

Santelius lyfter att eleverna blir sedda som kunskapsproducenter av sina klasskamrater och att det får en positiv betydelse för elevernas självbild.(a.a. s 11) Jag kan bara hålla med. Speciellt stärks självkänslan hos elever som inte är vana vid att bli lästa eller betraktade som ”duktiga”. Det är alltid roligt att se hur de växer av positiv respons och känslan av att de bidrar till arbetet i klassen.

Inlevelse och självförtroende

Jag lät också eleverna ta ställning till påståendena bl.a. ”Bloggen gjorde det lättare att leva sig in i franska revolutionen” som fick hela 8,3 och till sist ”Jag är nöjd med mitt arbete som fick 8,1.

Att få skapa fiktiva personer gav inlevelse som i sin tur skapade ett engagemang. De fiktiva personernas tankar och känslor speglar ofta författarna. Eleverna fick alltså en personlig relation till sina figurer för vissa innebar detta att de inte kunde sluta skriva. Figurerna började också leva sina egna liv. För några ovana skribenter fick bilderna ur encyklopedin stor betydelse. De valde ut en person på någon av bilderna och gjorde den människan till sitt eget ögonvittne. Svärdsmakaren Christian Bongret är ett exempel. Författaren är en mycket teknikintresserad pojke. Han såg saker på bilden som inte jag hade sett, t.ex. hur slipmaskinen drevs med hjälp av ett litet vattenhjul. Detaljer som han fick användning för i sin berättelse.

Bloggen som verktyg för lärande

Sista frågan på utvärderingsblanketten var: Jämför hur du har arbetat med den franska revolutionen och den industriella. Hur lärde du dig bäst? Vilket sätt var roligast. Medan eleverna alltså gjorde bloggen till franska revolutionen fick de en inlämningsuppgift med frågor som krävde längre utredande svar till den industriella i övrigt var undervisningen upplagd på ungefär samma sätt. Den industriella revolutionen fick dock mindre lektionstid.

Alla elever upplevde att bloggen var roligast, en del gillade att de fick skriva berättelser och leva sig i sina karaktärers liv andra tyckte att det var roligt att jobba med datorer. Många tyckte också att de mindes sina kunskaper bättre tack vare inlevelsen jämför med traditionellt faktapluggande till ett prov. Men alla tyckte inte att de lärde sig bättre, tvärtom tyckte de fler än hälften att de lärde sig mer- eller lika mycket om den industriella revolutionen. Flera påpekar att den senare var enklare en pojke skriver: Datorer är roligare och jag tycker att det gick bättre men industriella revolutionen är en roligare revolution.”

Bedömning

57 elever i två klasser bedömdes både formativt och summativt. Den formativa bedömningen gjordes som muntlig feedback under hand på lektionerna. De osäkra eleverna behövde hjälp för att komma igång och förstå uppgiften och många efterfrågade kunskap om händelser och epoken som sådan för att texterna skulle bli tidstypiska. Den summativa bedömningen gjorde med hjälp av en enkel matris på  papper som jag fyllde i medan jag läste texterna på bloggen.

Jag har i stort sett samma erfarenheter som Santelius fick vid bedömningen av Northheimdagböckerna. (a.a. s 10) Hans bedömning tog fasta på kognitiv faktabaserad kunskap och socioemotiv kunskap. G- nivån kännetecknades av en slagsida åt det ena eller det andra. Min erfarenhet är att G-nivån fr.a. allt hade en slagsida åt den socioemotiva kunskapen. Fakta som redovisades på G-nivån var korrekta men enkla, tagna ur historieboken. Stormningen av Bastiljen och Louis den XVI avrättning var utgångspunkterna i samtliga G- arbeten. Men inlevelsen satte verkligen färg på berättelserna och gjorde dem läsvärda både för mig och klasskamraterna av totalt 17 G fick 12 elever G+ tack vare inlevelseförmågan. G- behövde jag inte sätta på någons arbete.

För VG krävdes balans mellan fakta och inlevelse. Flera av revolutionens olika faser skulle upplevas och eleven skulle använda centrala begrepp. För MVG krävdes också att karaktärerna gestaltades på ett självständigt och säkert sätt i förhållande till händelseförloppet under den franska revolutionen. 40 elever nådde någon av dessa nivåer.Det är också viktigt att påpeka att trots att uppgiften uppfattades som krävande och svår av många så var det ingen som misslyckades. De allra flesta överträffade faktiskt sig själva och det återspeglas ju också i att så många var nöjda med sitt eget arbete (se ovan)

Eleverna i fokusgruppen lyckades

Ett av målen för projektet Ikt och sen då? Var alltså att öka måluppfyllelsen i SO därför valde jag ut 5 elever som riskerar att inte nå målen i ämnet och intervjuade dem muntligt förutom att de fick göra den skriftliga utvärderingen.

Glädjande nog lyckades eleverna bra. Alla gjorde färdigt uppgiften och lade upp sina texter på bloggen och jag lovar att ingen kan idenfiera dessa elever utifrån vad de har presterat på bloggen. Resultaten var bra 3 fick G+ och 2 fick VG på uppgiften.

Dessa elever behövde hjälp med att komma igång. Jag lät eleverna skriva en del på lektionerna och för dessa elever tror jag att det var en fördel. Jag kunde hjälpa dem, både med språket och med att förstå uppgiften. Några fick också komma på en extralektion och jobba i en mindre grupp. De hade alla en lång startsträcka men när de väl hade förstått så skrev de sina texter på någon timme.

Alla fem elever tog mycket hjälp av bilderna i encyklopedin. Vi pratade också om bilderna och vad de föreställde. Eleverna upplevde att möjligheten att leva sig in i sina gestalter och berättelser gjorde det mycket lättare att förstå vad historia är. En elev har hittat en egen inlärningsstrategi genom att använda och prata om bilder. Han bad att få göra ett muntligt prov med hjälp av bilder på ett annat arbetsområde i historia, svenskt 1800-tal, med mycket lyckat resultat. En elev påpekade att han i början av terminen var tvungen att gå till specialläraren för att klara ett G medan han nu tar ansvar för sina studier och pluggar till proven i SO.

Bloggar har olika effekter på lärandet beroende på vilken typ av blogg man gör men några återkommande erfarenheter som jag har gjort är att alla tycker att det är roligt och att svaga elever lyfts. De producerar kunskap och blir sedda av klasskamraterna. Känslan av att bidra stärker deras självkänsla. Ibland behövs inte mer för att få en elev på banan igen.

”Jag skiter i revolutionen!”

Jag skiter i revolutionen! Utbrast 14-åringen argt. Jag suckade inombords. Han hade kämpat med uppgiften i två veckor. Det var svårt, han svor, störde sina kamrater ”fattade ingenting” kunde inte, ville inte.  Jag hade förklarat flera gånger: ”Du ska göra en personbeskrivning och sedan skriva tre inlägg på bloggen där du låtsas att du är din franska person som upplever franska revolutionen. Med hjälp av en bild ur Diderots Encyklopedi hade pojken motvilligt bestämt sig för att jobba åt en ankarsmed i Nantes, en fransk flottstad.

”Jag tänker stanna här i smedjan hos min mästare. Jag rymmer inte till Paris som de andra. Jag får mat och kläder och har det bra här”, fortsatte eleven.  Aha, det var franske pojken som sket i revolutionen. Äntligen hade eleven knäckt koden och åtminstone fångats av så mycket av sin historia att uppgiften kändes möjlig. Han skrev koncentrerat resten av lektionen, WoW!

Nu har klasserna jobbat med sina revolutionsbloggar i tre veckor. De har skrivit både hemma och på lektionerna. Det var rörigt i början. Alla skulle registrera sig som användare på bloggen och lära sig hur man skapar nya inlägg och sidor. Dessutom var uppgiften som sådan inte lätt. De måste lära sig tillräckligt med fakta om revolutionen och 1700-talet för att sedan lägga till fantasi och inlevelse för att lyckas med uppgiften. Fakta förhördes med hjälp av ett G-prov som alla elever klarade fint.

Ju mer de jobbar med sina franska personer desto mer lever de sig in i deras öde. Ett par elever lät sina alias diskutera revolutionen på bloggen, adel mot borgare. 14 kommentarer blev det visst. Några andra kunde inte sluta lektionen. De hade blivit helt tagna över sina egna öden och ville bara fortsätta skriva.

Diderots Encyklopedi användes som inspiration för de osäkra eleverna. Vackra detaljrika bilder som samtidigt är förstahandskällor fungerade jättebra. Många pojkar är snickare, smeder, svärdsmakare osv. Bilden på barberaren nedan är kopierad från http://commons.wikimedia.org

Följ vårt arbete på 8B:s revolutionsblogg och 8D:s revolutionsblogg

Kristina Alexanderson i klassrummet

Vilken lyx, att få ha Kristina Alexanderson, projektledare på Webbstjärnan i sitt eget klassrum. Inom ramen för projektet Ordbehandling och skrivkurs i år 7 fanns det möjlighet att bjuda in en föreläsare till workshop om källkritk och webb i skolan.

Igår kom hon och mötte mina klasser. Kristina pratade mycket men eleverna hängde med. Nätet är ju deras arena. Kristina definierade en källa och påpekade att en bra källa alltid är relaterad till uppgiften som ska lösas. Är man intresserad av tonårsmode så är så klart en modeblogg en utmärkt källa. You Tube, wikipedia och googles var andra ämnen som diskuterades. Mest engagerade kanske ändå upphovsrätten till bilder.

-Vadå, får man betala skadestånd om man lägger upp sitt eget skolfoto på facebook?!

Jag är stolt över mina elever som hängde med och ställde smarta frågor och jag är säker på att de lärde sig mycket mer på kortare tid än om jag hade hållit i lektionen. Det är alltid roligt när eleverna får ge sig ut ”irl” och möta  experter.

Kristina är alltså projektledare på Webbstjärnan  och Webbstjärnans hemsida utgör en fantastisk resurs för oss som vill jovva med webb i klassrummet. Gå in här på resurser/ guider. Surfa runt bland guider och lärarhandledningar. Där finns mycket att inspireras av.

Till sist, ni läser väl Kristinas blogg? Idag ger hon sig in i skoldebatten, ett otroligt läsvärt inlägg. Det är tur att vi har lärare som Kristina som står upp för vår yrkeskår.