av Anna-Lotta Elg
Blir lärandet mer effektivt och får kunskaperna högre kvalité med blogg som arbetssätt?
Bakgrund och tillvägagångssätt
Under vårterminen 2012 har min grupp i år 9 (9C) arbetat med blogg som arbetssätt under arbetsområdet om mellankrigstiden och andra världskriget. Blogguppgiften som Cecilia Johansson har skapat heter ”På resa till en värld i krig”. Uppgiften bygger på att varje elev skapar en rollperson som lever under mellankrigstiden och andra världskriget. Rollpersonen berättar om livet före, under och efter andra världskriget genom att göra inlägg på en blogg. Eleverna kommenterar och ställer frågor till varandra på bloggen.
Syftet med det här delprojektet av ”IKT och sen då?” är att planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsupplägg där bloggar utgör en viktig del av arbetssättet. Att arbeta med bloggar är ett exempel på IKT. En fråga som är intressant att ställa är om blogg som arbetssätt gör lärandet mer effektivt och om kunskaperna får högre kvalité.
Jag tror att blogguppgiften ger eleven stora möjligheter att använda och välja ut fakta samt att den också har fördelen att träna elevens analysförmåga. Eleven behöver leva sig in i tidsperioden genom en rollperson. Att anlägga ett perspektiv och att närma sig fakta genom inlevelse tror jag både kan underlätta lärandet och göra att elevens kunskaper breddas och fördjupas. Dessutom tror jag att publicering på Internet med möjligheten att enkelt få ut texter till klasskamrater och lärare samt till en ännu större publik ökar motivationen i arbetet. Genom att kommentera varandras arbeten kan texterna även bearbetas. Eleverna blir sedda genom att deras texter läses.
I det här delprojektet beskriver och utvärderar jag mitt undervisningsupplägg. Mina elever har utvärderat undervisningen och bloggen vid olika tillfällen och på olika sätt. Elevutvärderingarna och min egen bedömning kommer att tillmätas stor betydelse i resultatet. Jag kommer också att jämföra arbeten och utvärderingar med en annan klass. Den klassen har haft ett annat undervisningsupplägg av samma arbetsområde. Arbetssättet att ”se film” var en viktig del av det upplägget. I slutet av arbetsområdet fick båda klasserna göra en analysuppgift under lektion. Tanken var att analysuppgiften skulle ge möjligheter att jämföra undervisningsuppläggen. Elevernas betyg kommer också att uppmärksammas. Betygen i historia år 9 höstterminen kommer att jämföras med betyget på arbetsområdet i historia år 9 vårterminen.
I höstas fick vi en ny läroplan. För framtida bruk kommer jag också att fundera över och anpassa undervisningsupplägget till den nya läroplanen.
Dokumenten som hänvisas till finns som bilagor under rubriken ”Om bloggar” – Bilagor till ”På resa till en värld i krig”.
Undervisningsupplägg
Arbetsområdet om mellankrigstiden och andra världskriget sträckte sig över fem veckor. Vi började med att gå igenom LPP (lokal pedagogisk planering) där mål, arbetsgång, redovisning och betygskriterier finns beskrivna. Undervisningen innehöll genomgångar och diskussioner med läroboken ”Levande historia år 9” som grund. Vi såg ett antal filmer från UR om mellankrigstiden och rasismens historia. I början av arbetsområdet redovisade eleverna sina kunskaper vid två skriftliga läxförhör.
Efter två veckor sattes arbetet med blogguppgiften ” På resa till en värld i krig” igång. Tanken var att eleverna då skulle ha fått en viss faktagrund att stå på. Tillsammans med klassens svensklärare bestämde vi att eleverna även skulle få tid till blogguppgiften under svensklektionerna och att elevtexterna under bloggarbetet skulle bedömas både i svenska och SO. Eleverna delades in i sex olika grupper med ungefär fem elever i varje grupp. Till varje grupp skapade jag en blogg i den fria versionen av wordpress http://wordpress.com. Se följande exempel: http://paresatillenvarldikrig9c.wordpress.com/. Eleverna fick lite mindre än en vecka att utföra varje uppdrag som läxa. Mycket lektionstid under SO och svenska vigdes till uppdragen också.
Blogguppgiften innehöll fyra uppdrag. Varje uppdrag skulle skrivas och läggas upp på bloggen. Till varje uppdrag hörde också att eleverna skulle läsa sin grupps inlägg och skriva kommentarer och frågor till varandra.
- Uppdrag 1: skapa en rollperson och skriva ett inlägg om personens liv i jag-form. Eleverna i varje grupp behövde också skapa en ramberättelse för hur gruppens rollpersoner känner varandra.
- Uppdrag 2: utifrån rollpersonen reflektera över krigsutbrottet.
- Uppdrag 3: välja minst två händelser under kriget som rollpersonen upplever och reflekterar över.
- Uppdrag 4: avsluta och reflektera över kriget 1947 i Nürnberg utifrån rollperson.
I slutet av arbetsområdet fick eleverna en analysuppgift att göra under lektion. Analysuppgiften var precis som blogguppgiften av inlevelsetyp. Här behövde eleverna leva sig in i hur en 15-åring från ett visst land upplevt kriget. Jag ville ha en mer begränsad uppgift utförd under lektion som bedömningsmaterial utöver läxförhör och blogguppgifter. Se bilaga 3 för hela uppgiften samt ett elevexempel. Efter analysuppgiften och som en avslutning av hela arbetsområdet bjöd jag in Tobias Rawet som överlevt förintelsen. Tobias höll en föreläsning och samtalade med eleverna om sitt liv och sina upplevelser under och efter andra världskriget.
Istället för blogg använde min kollega Annika Wallroth flera olika filmer i undervisningen som källa och arbetssätt, till exempel ”Sophie Scholl” av Marc Rothemund och ”Hitler – the rise of evil” av Christian Duguay. Gruppen såg filmerna i delar. Före och efter filmvisning talade elever och lärare om de olika personerna i filmerna. Läraren förtydligade vilka personerna var. Även vissa händelser klargjordes. I slutet av arbetsområdet fick Annikas elever också göra samma analysuppgift (bilaga 3) som min klass 9C.
Bilaga 1:
Lokal pedagogisk planering – Mellankrigstiden och Andra världskriget (Lpo-94) beskrivning av blogguppgiften – På resa till en värld i krig
Bedömning av kunskaper under arbetsområdet
Kunskapsbedömningen skedde löpande och i slutet under arbetsområdet. Vid skriftliga läxförhör, genomgångar och diskussioner. Blogguppgiften med de många uppdragen var både ett sätt för eleverna att arbeta och ett sätt för mig att bedöma elevernas kunskaper genom. I början av arbetet med bloggen läste jag alla elevers inlägg och kommenterade inläggen med frågor. Det var viktigt för mig att tidigt läsa och kommentera elevernas texter. Jag läste elevernas första uppdrag, om deras rollpersoner, och ställde frågor. Vissa grupper kom igång snabbare än andra och ramberättelserna för hur de olika gruppdeltagarna träffades var mer eller mindre utvecklade och rimliga.
Textomfånget i den här uppgiften blev enormt. Blogguppgiften innebar ju att skriva fyra inlägg per elev vilket blir över hundra texter totalt. Under själva arbetets gång hann jag läsa första uppdraget och snabbt gå igenom vilka elever som utfört uppdragen inom den givna tidsplanen. Den här uppgiften gav alltså stora möjligheter för eleverna att producera texter vilket kan vara bra för att bedöma elevers kunskaper.
I slutet av arbetsområdet gjorde eleverna en analysuppgift under lektion. Jag blev förvånad när jag jämförde elevernas texter i blogguppgiften och analysuppgiften. Min förväntan var att kvalitén i blogguppgiften skulle vara högre än i analysuppgiften. Detta med tanke på den hjälp eleverna skulle kunna ha varit för varandra i de olika grupperna genom att kommentera varandras texter. Eleverna hade också fått mycket tid att arbeta med uppgifterna både på lektion och hemma. Texterna som eleverna skrev vid analysuppgiften under lektion höll dock betydligt högre kvalité än de olika uppdragen i blogguppgiften. Analysuppgifterna innehöll tydligare kopplingar till fakta och visade att eleverna generellt bättre kunde använde sig av och reflektera kring fakta utifrån sina rollpersoner. Som bilaga finns ett elevexempel med utdrag från bloggen och analysuppgift.
Det finns olika tänkbara orsaker till skillnaden. Eleverna fick analysuppgiften i slutet av arbetsområdet och hade då tillägnat sig kunskaper och färdigheter som gjorde att analysuppgiften kunde lösas enklare och bättre. Att analysuppgiften gav tydliga ramar hjälpte säkert eleverna också. Eleven fick till exempel inte välja fritt från vilket land rollpersonen skulle komma i från. Själva provtillfället i sig hjälper troligen också en stor grupp elever att prestera bättre och att mobilisera sina kunskaper och färdigheter på ett helt annat sätt än vid uppgifter som ska lösas över längre tid och hemma. Den främsta orsaken bör vara att eleverna tränat att använda perspektiv under flera veckors tid med bloggarbetet. Frukten av det arbetet kunde skördas i analysuppgiften.
För att göra en helhetsbedömning av elevernas arbete utifrån målen och betygskriterierna utgick jag från en bedömningsmatris i slutet av arbetsområdet. Matrisen är uppdelad i fyra delar, innehåll, faktaanvändning, slutsatser/ egna tankar och självständighet utifrån godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Ett exempel: För godkänd handlar det om att beskriva fakta och för väl godkänd om att värdera och nyansera fakta. I blogg- och analysuppgiften visade sig skillnaden mellan godkänd och väl godkänd i vilka faktaexempel som eleven tog upp och hur väl faktauppgifterna förklarades. I analysuppgiften kunde det handla om vilka förhållanden och händelser från kriget som valdes ut, beskrevs och förklarades utifrån svensk synvinkel, exempelvis ransonering, nyhetsrapportering om behandling av judar i Tyskland. I Bilaga 2 finns bedömningsmatrisen och i bilaga 3 finns elevexempel att läsa.
Bilaga 2: Bedömningsmatris
Bilaga 3: Analysuppgift och elevexempel från bloggen och analysuppgift
Utvärdering av undervisningsupplägget och bloggen
Många elever är intresserade av andra världskriget. Varje elev har också en egen dator och mitt intryck är att eleverna tycker om att arbeta med datorn. Därför var eleverna mycket positivt inställda i början av arbetsområdet alltså dels tack vare den historiska perioden, dels tack vare det datorstödda arbetssättet som bloggen innebär. Jag tyckte också själv att det skulle bli spännande och intressant att arbeta med området och blogguppgiften. Eleverna och jag delade en viss oro över hur tekniken och då framför allt om nätverket skulle fungera. Nätverket fungerade för det mesta bra och det gjorde även datorerna.
Det var betydligt lättare att bygga bloggarna i wordpress än vad jag hade trott. Precis som med all programvara tror jag i och för sig att man behöver förstå de grundläggande principerna som programvaran bygger på. Vad gäller wordpress är gränssnittet tudelat i en framsida, såsom den ser ut på nätet, och i en baksida där du lägger upp sidor och gör inställningar. Det arbetet kan ta en liten stund. Eftersom jag gjorde sex olika bloggar var det också viktigt att ordentligt fundera över konstruktionen av bloggarna innan jag satte igång för att sedan kunna effektivisera arbetet. Eleverna klarade väl av att skapa lösenord i wordpress och att hantera inlägg och kommentarer.
Eleverna i 9C har utvärderat arbetsområdet i två omgångar. Den första utvärderingen ägde rum innan eleverna fått bedömningen av arbetsområdet. Jag ville ta del av deras åsikter så snart som möjligt efter arbetsområdets slut. I pappersformuläret utvärderade eleverna sina egna arbeten utifrån målen och betygskriterierna. De svarade också på frågor om arbetssätt och redovisning. Två av frågorna handlade direkt om bloggen.
Den andra utvärderingen ägde rum långt efter själva arbetet men i närmare anslutning till att eleverna fått bedömningen av arbetet. Eleverna svarade på en undersökning i googleapps gjord av Cecilia Johansson.
Här är resultatet av den första utvärderingen som 9C gjorde.
– Vilka fördelar och nackdelar ser du med bloggen? Ge exempel!
Eleverna såg mest fördelar med bloggen. Många elever resonerar kring både för- och nackdelar.
En stor grupp elever tycker att det var intressant och lärorikt att leva sig in i en persons liv. Några elevröster:
”Fördel är att man får chansen att leva sig in i en rollperson”
” Bloggen var bra för att man började tänka och se på saker ur ett annat perspektiv och jag lärde mig mycket när jag skrev uppdrag 3”
”Det var ett nytt sätt att lära sig på. Informationen man får sitter längre kvar i skallen. ”
”Jag fick använda fantasin men kunde ändå hålla sig inom arbetsområdet.”
En del elever var kritiska till hur uppgiften var konstruerad och att varken mål eller betygskriterier kommunicerades tillräckligt väl. Att uppgiften mer kändes som en svenskuppgift tog vissa elever upp och att det var negativt. Ämnessamarbetet verkar snarare ha förvirrat eleverna än effektiviserat och gett eleverna större sammanhang i undervisningen.
”Bloggen var lite otydlig med tex vad jag skulle skriva för att nå upp till ett visst betyg.”
”Jag tycker att i både bloggen och i analysuppgiften var det svårt att visa faktakunskap och visa att man förtjänade högre betyg. Det var mer en svenskuppgift, fast samtidigt fick man drivkraft och vilja till att skriva i bloggen för som sagt, det var kul att prova något nytt.”
Samarbetet med andra elever tog många elever upp. En mycket praktisk möjlighet som en blogguppgift har är att eleven skriver för en större publik och att det är enkelt att kommentera inlägg och ställa frågor för lärare och klasskamrater. Det här kan ge eleverna större motivation i arbetet men samtidigt ökar också pressen att prestera. De här elevrösterna beskriver både samarbetet som en möjlighet och en begränsning i arbetet med bloggen. Jag vill också säga att eleverna inte kommenterade varandras texter i den utsträckning som jag hade önskat.
”Jag blev stressad när jag läste alla andras texter för att de var så bra.”
”Jag tycker att det är roligt att kunna kommentera varandras arbeten.”
”Vissa tog inte uppgiften lika seriöst och lade inte in sina inlägg i tid vilket försvårade för mig att kunna kommentera.”
”Nackdelen är att alla kan se ditt resultat.”
Naturligtvis nämnde också eleverna tekniken i svaren, både som en fördel och en nackdel.
”Det blev jobbigt ibland när datorn inte fungerade eftersom det tar mycket tid att skriva för hand.”
”Det är kul att jobba med datorn och vi borde göra fler uppgifter med datorn. Man lär sig mycket och datorn tar bort stress.”
Andra intressanta kommentarer som eleverna gör handlar om valfriheten att skapa rollperson och att själva möjligheten att välja händelser uppskattades.
Jag vill uppmärksamma vissa elevsvar lite extra. Två olika elevgrupper handlar det om. Ett antal elever i klassen har dyslexi (grupp 1) och en annan grupp elever har haft svårigheter att nå målen (grupp 2). Det är intressant att se speciellt hur dessa elever upplever uppgiften.
Grupp 1
Det är en av dessa elever som uppger att det var en nackdel med bloggen att alla kan se ditt resultat. Kanske var det så för den här eleven att arbetssättet lade på extra onödig stress. Hen skriver i och för sig också i utvärderingen att det var roligt att få skriva som en rollperson och att det är ett bra sätt att förmedla sina kunskaper på. De övriga eleverna i den här gruppen tyckte också att det var ett lärorikt sätt att jobba på. En av eleverna önskade sig ett avslutande prov för att kunna visa vad hen kunde. När jag läser igenom den här gruppens texter och inlägg bedömer jag att elevernas kunskaper och kvalitén antagligen skulle kunna presenteras bättre vid muntliga redovisningar. De här eleverna har vid andra arbetsområden alltid visat ett större djup i kunskaperna vid muntliga redovisningar.
Grupp 2
Blogguppgiften passade en elev väl eftersom det var enkelt att ha koll på läxor när man alltid sitter vid datorn. Genom att läsa LPP, uppdrag och tidsplan på bloggen gick det lättare för hen att hålla koll. Bloggen passade en annan elev bra också, eleven uppger att hen gillar att skriva fritt.
Det är svårt för mig att utvärdera de här grupperna mer utförligt utan att röja elevernas identiteter. Därför kan jag inte resonera längre än så här.
Den andra frågan som rörde blogguppgiften i utvärderingen var:
– Skulle du vilja arbeta med en blogg i skolan igen? Varför/ varför inte?
Eleverna svarade övervägande ja på frågan. Tre elever svarade nej och motiverade med att uppgiften i allt för stor grad liknade en svenskuppgift.
Den andra klassen i år 9, som hade arbetade med att antal dramadokumentärer, fick också svara på en utvärdering av arbetssätt.
– Vilka fördelar och nackdelar ser du med att se film i historieundervisningen? Ge exempel!
Övervägande fördelar uppger gruppen med att se film. Många elever lyfter både fram för- och nackdelar. Här är några representativa röster bland eleverna är: ”Fördelar: Variation, intressant, annorlunda, kul att uppleva istället för att läsa. Nackdelar: En del tog det oseriöst och struntade i filmen för att göra annat på lektionstid”. ”Att se film är en fördel tycker jag. Jag lär mig mer när man får se en ”berättelse/historia” och leva mig in i filmen.”
– Skulle du vilja arbete med att se film som inlärningsmetod i skolan igen? Varför/ varför inte?
De flesta eleverna är positiva till att se film. Få elever utvecklar varför/ varför inte. Några elever förklarar dock varför det är en bra inlärningsmetod: ”Man blir intresserad och får verkligen uppleva en händelse istället för att läsa om den.” Ett fåtal elever är mycket negativa till film i undervisningen. De uppger att de blir trötta och att det är långtråkigt. Många elever skriver också att det handlar om filmvalet. Det behöver vara en bra och intressant film för att det ska ge mervärde till undervisningen.
Den andra utvärderingen ägde rum långt efter själva arbetet men i närmare anslutning till att eleverna fått bedömningen av arbetet. Eleverna svarade på en undersökning i googleapps. Följande rubriker väljer jag att ta upp:
1. Alla kan läsa mina texter på bloggen.
Övervägande antal elever svarade att det var ok eller kul. Två elever svarade att det var jobbigt eller inte bra.
2. Att få kommentarer på mina texter var bra.
De flesta eleverna tyckte att det var roligt att få kommenterar. Sex elever tyckte att det både var roligt och att det gjorde att de lärde sig bättre.
Resultat och tankar om bloggar i undervisningen
Av elevernas utvärderingar framgår tydligt att arbetet med blogguppgiften var uppskattat. Nästan alla elever skulle vilja arbeta med bloggar igen.
För att jämföra med ett annat undervisningsupplägg har jag haft tillgång till analysuppgifter som sju elever i den andra klassen i år 9 har skrivit. Av de sju eleverna lyckades två elever visa ett betygssnäpp högre i analysuppgiften än det betyg som eleverna hade före jul. De flesta i gruppen, fem av sju elever, valde att skildra livsvillkor i Tyskland. Kanske gäller det för klassen som helhet, att eleverna i större omfattning antagit en tysk utgångspunkt. Det skulle kunna ha att göra med att filmerna som klassen såg var tyska och skildrade händelser ur tysk synvinkel. Klass 9C som har arbetat med bloggen visar en större mångfald i valet av utgångspunkter. Det kanske skulle kunna kopplas till att bloggarbetet bidragit med en större bredd och gjort det lättare för eleverna att ta till sig och använda sig av fler perspektiv att skildra kriget från.
När jag jämför slutbetyget i historia med betyget i historia som eleverna i bloggklassen 9C hade i julas 2011 framkommer följande: En av eleverna höjde sitt betyg från godkänd till väl godkänd. Övriga elever behöll det betyg som de hade i slutet av höstterminen 2011. Det finns ingen markant förändring av resultatet gällande betyg alltså.
Det här delprojektet ger inget entydigt svar på den inledande frågan: Blir lärandet mer effektivt och får kunskaperna högre kvalité med blogg som arbetssätt? Utvärderingarna som jag och eleverna har gjort pekar ändå i riktning mot att blogg är ett intressant arbetssätt som öppnar nya möjligheter att lära och som vi ska fortsätta utforska och använda oss av i skolan.
Om undervisning i stort kan jag slå fast att utvecklingsarbete och väl uttänkta undervisningsupplägg motiverar både elever och lärare enormt. En hög motivation leder tveklöst till mer effektivt lärande och att kunskaper får högre kvalité. Jämförelsen mellan klasserna i år 9 gör kopplingen mellan utvecklingsarbete och motivation tydlig; är lärare och elever mer motiverade förbättras resultaten.
När jag använder blogg som arbetssätt nästa gång kommer jag att:
- Begränsa antal uppdrag/ delar i en blogguppgift,
- starkare uppmana eleverna att läsa och kommentera varandras arbeten samt
- tydligare kommunicera hur bloggarbetet är kopplat till syfte och betyg/kunskapskrav.
För framtida bruk – Anpassning av arbetsområde och LPP till LGR-11.
En inlevelseblogg kan alltså vara ett redskap för en elev att utveckla och träna förmågan att analysera och resonera. Det framstår allt viktigare med träning av denna förmåga i och med den nya läroplanen. För betyget E i historia krävs till exempel att eleven kan utveckla och underbygga resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Kursplanen i historia är numer uppdelad i syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Jag har valt ut de delar av kursplanen som lämpar sig till arbetsområdet. För tydlighetens skull är kunskapskraven bearbetade och omformulerade, för kunskapskraven och hela LPP:n se bilaga.
Syfte Eleven ska genom undervisning ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
- kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
- reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv […]
Centralt innehåll
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder, Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors livsvillkor.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter
Bilaga 4: Lokal pedagogisk planering utifrån LGR-11
Ikt och sen då arkiv 