Om bloggen – På resa till en värld i krig

av Anna-Lotta Elg

Blir lärandet mer effektivt och får kunskaperna högre kvalité med blogg som arbetssätt?

 

Bakgrund och tillvägagångssätt

Under vårterminen 2012 har min grupp i år 9 (9C) arbetat med blogg som arbetssätt under arbetsområdet om mellankrigstiden och andra världskriget. Blogguppgiften som Cecilia Johansson har skapat heter ”På resa till en värld i krig”. Uppgiften bygger på att varje elev skapar en rollperson som lever under mellankrigstiden och andra världskriget. Rollpersonen berättar om livet före, under och efter andra världskriget genom att göra inlägg på en blogg. Eleverna kommenterar och ställer frågor till varandra på bloggen.

Syftet med det här delprojektet av ”IKT och sen då?” är att planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsupplägg där bloggar utgör en viktig del av arbetssättet. Att arbeta med bloggar är ett exempel på IKT. En fråga som är intressant att ställa är om blogg som arbetssätt gör lärandet mer effektivt och om kunskaperna får högre kvalité.

Jag tror att blogguppgiften ger eleven stora möjligheter att använda och välja ut fakta samt att den också har fördelen att träna elevens analysförmåga. Eleven behöver leva sig in i tidsperioden genom en rollperson. Att anlägga ett perspektiv och att närma sig fakta genom inlevelse tror jag både kan underlätta lärandet och göra att elevens kunskaper breddas och fördjupas. Dessutom tror jag att publicering på Internet med möjligheten att enkelt få ut texter till klasskamrater och lärare samt till en ännu större publik ökar motivationen i arbetet. Genom att kommentera varandras arbeten kan texterna även bearbetas. Eleverna blir sedda genom att deras texter läses.

I det här delprojektet beskriver och utvärderar jag mitt undervisningsupplägg. Mina elever har utvärderat undervisningen och bloggen vid olika tillfällen och på olika sätt. Elevutvärderingarna och min egen bedömning kommer att tillmätas stor betydelse i resultatet. Jag kommer också att jämföra arbeten och utvärderingar med en annan klass. Den klassen har haft ett annat undervisningsupplägg av samma arbetsområde. Arbetssättet att ”se film” var en viktig del av det upplägget. I slutet av arbetsområdet fick båda klasserna göra en analysuppgift under lektion. Tanken var att analysuppgiften skulle ge möjligheter att jämföra undervisningsuppläggen. Elevernas betyg kommer också att uppmärksammas. Betygen i historia år 9 höstterminen kommer att jämföras med betyget på arbetsområdet i historia år 9 vårterminen.

I höstas fick vi en ny läroplan. För framtida bruk kommer jag också att fundera över och anpassa undervisningsupplägget till den nya läroplanen.

Dokumenten som hänvisas till finns som bilagor under rubriken ”Om bloggar” – Bilagor till ”På resa till en värld i krig”.

Undervisningsupplägg

Arbetsområdet om mellankrigstiden och andra världskriget sträckte sig över fem veckor. Vi började med att gå igenom LPP (lokal pedagogisk planering) där mål, arbetsgång, redovisning och betygskriterier finns beskrivna. Undervisningen innehöll genomgångar och diskussioner med läroboken ”Levande historia år 9” som grund. Vi såg ett antal filmer från UR om mellankrigstiden och rasismens historia. I början av arbetsområdet redovisade eleverna sina kunskaper vid två skriftliga läxförhör.

Efter två veckor sattes arbetet med blogguppgiften ” På resa till en värld i krig” igång. Tanken var att eleverna då skulle ha fått en viss faktagrund att stå på. Tillsammans med klassens svensklärare bestämde vi att eleverna även skulle få tid till blogguppgiften under svensklektionerna och att elevtexterna under bloggarbetet skulle bedömas både  i svenska och SO. Eleverna delades in i sex olika grupper med ungefär fem elever i varje grupp. Till varje grupp skapade jag en blogg i den fria versionen av wordpress http://wordpress.com. Se följande exempel: http://paresatillenvarldikrig9c.wordpress.com/. Eleverna fick lite mindre än en vecka att utföra varje uppdrag som läxa. Mycket lektionstid under SO och svenska vigdes till uppdragen också.

Blogguppgiften innehöll fyra uppdrag. Varje uppdrag skulle skrivas och läggas upp på bloggen. Till varje uppdrag hörde också att eleverna skulle läsa sin grupps inlägg och skriva kommentarer och frågor till varandra.

  • Uppdrag 1: skapa en rollperson och skriva ett inlägg om personens liv i jag-form. Eleverna i varje grupp behövde också skapa en ramberättelse för hur gruppens rollpersoner känner varandra.
  • Uppdrag 2: utifrån rollpersonen reflektera över krigsutbrottet.
  • Uppdrag 3: välja minst två händelser under kriget som rollpersonen upplever och reflekterar över.
  • Uppdrag 4: avsluta och reflektera över kriget 1947 i Nürnberg utifrån rollperson.

I slutet av arbetsområdet fick eleverna en analysuppgift att göra under lektion. Analysuppgiften var precis som blogguppgiften av inlevelsetyp. Här behövde eleverna leva sig in i hur en 15-åring från ett visst land upplevt kriget. Jag ville ha en mer begränsad uppgift utförd under lektion som bedömningsmaterial utöver läxförhör och blogguppgifter. Se bilaga 3 för hela uppgiften samt ett elevexempel. Efter analysuppgiften och som en avslutning av hela arbetsområdet bjöd jag in Tobias Rawet som överlevt förintelsen. Tobias höll en föreläsning och samtalade med eleverna om sitt liv och sina upplevelser under och efter andra världskriget. 

Istället för blogg använde min kollega Annika Wallroth flera olika filmer i undervisningen som källa och arbetssätt, till exempel ”Sophie Scholl” av Marc Rothemund och ”Hitler – the rise of evil” av Christian Duguay. Gruppen såg filmerna i delar. Före och efter filmvisning talade elever och lärare om de olika personerna i filmerna. Läraren förtydligade vilka personerna var. Även vissa händelser klargjordes. I slutet av arbetsområdet fick Annikas elever också göra samma analysuppgift (bilaga 3) som min klass 9C.  

Bilaga 1:

Lokal pedagogisk planering – Mellankrigstiden och Andra världskriget (Lpo-94)  beskrivning av blogguppgiften – På resa till en värld i krig

Bedömning av kunskaper under arbetsområdet

Kunskapsbedömningen skedde löpande och i slutet under arbetsområdet. Vid skriftliga läxförhör, genomgångar och diskussioner. Blogguppgiften med de många uppdragen var både ett sätt för eleverna att arbeta och ett sätt för mig att bedöma elevernas kunskaper genom. I början av arbetet med bloggen läste jag alla elevers inlägg och kommenterade inläggen med frågor. Det var viktigt för mig att tidigt läsa och kommentera elevernas texter. Jag läste elevernas första uppdrag, om deras rollpersoner, och ställde frågor. Vissa grupper kom igång snabbare än andra och ramberättelserna för hur de olika gruppdeltagarna träffades var mer eller mindre utvecklade och rimliga.

Textomfånget i den här uppgiften blev enormt. Blogguppgiften innebar ju att skriva fyra inlägg per elev vilket blir över hundra texter totalt. Under själva arbetets gång hann jag läsa första uppdraget och snabbt gå igenom vilka elever som utfört uppdragen inom den givna tidsplanen. Den här uppgiften gav alltså stora möjligheter för eleverna att producera texter vilket kan vara bra för att bedöma elevers kunskaper.

I slutet av arbetsområdet gjorde eleverna en analysuppgift under lektion. Jag blev förvånad när jag jämförde elevernas texter i blogguppgiften och analysuppgiften. Min förväntan var att kvalitén i blogguppgiften skulle vara högre än i analysuppgiften. Detta med tanke på den hjälp eleverna skulle kunna ha varit för varandra i de olika grupperna genom att kommentera varandras texter. Eleverna hade också fått mycket tid att arbeta med uppgifterna både på lektion och hemma. Texterna som eleverna skrev vid analysuppgiften under lektion höll dock betydligt högre kvalité än de olika uppdragen i blogguppgiften. Analysuppgifterna innehöll tydligare kopplingar till fakta och visade att eleverna generellt bättre kunde använde sig av och reflektera kring fakta utifrån sina rollpersoner. Som bilaga finns ett elevexempel med utdrag från bloggen och analysuppgift.

Det finns olika tänkbara orsaker till skillnaden. Eleverna fick analysuppgiften i slutet av arbetsområdet och hade då tillägnat sig kunskaper och färdigheter som gjorde att analysuppgiften kunde lösas enklare och bättre. Att analysuppgiften gav tydliga ramar hjälpte säkert eleverna också. Eleven fick till exempel inte välja fritt från vilket land rollpersonen skulle komma i från. Själva provtillfället i sig hjälper troligen också en stor grupp elever att prestera bättre och att mobilisera sina kunskaper och färdigheter på ett helt annat sätt än vid uppgifter som ska lösas över längre tid och hemma. Den främsta orsaken bör vara att eleverna tränat att använda perspektiv under flera veckors tid med bloggarbetet. Frukten av det arbetet kunde skördas i analysuppgiften.

För att göra en helhetsbedömning av elevernas arbete utifrån målen och betygskriterierna utgick jag från en bedömningsmatris i slutet av arbetsområdet. Matrisen är uppdelad i fyra delar, innehåll, faktaanvändning, slutsatser/ egna tankar och självständighet utifrån godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Ett exempel: För godkänd handlar det om att beskriva fakta och för väl godkänd om att värdera och nyansera fakta. I blogg- och analysuppgiften visade sig skillnaden mellan godkänd och väl godkänd i vilka faktaexempel som eleven tog upp och hur väl faktauppgifterna förklarades. I analysuppgiften kunde det handla om vilka förhållanden och händelser från kriget som valdes ut, beskrevs och förklarades utifrån svensk synvinkel, exempelvis ransonering, nyhetsrapportering om behandling av judar i Tyskland. I Bilaga 2 finns bedömningsmatrisen och i bilaga 3 finns elevexempel att läsa.

Bilaga 2: Bedömningsmatris

Bilaga 3: Analysuppgift och elevexempel från bloggen och analysuppgift

Utvärdering av undervisningsupplägget och bloggen

Många elever är intresserade av andra världskriget. Varje elev har också en egen dator och mitt intryck är att eleverna tycker om att arbeta med datorn. Därför var eleverna mycket positivt inställda i början av arbetsområdet alltså dels tack vare den historiska perioden, dels tack vare det datorstödda arbetssättet som bloggen innebär. Jag tyckte också själv att det skulle bli spännande och intressant att arbeta med området och blogguppgiften.  Eleverna och jag delade en viss oro över hur tekniken och då framför allt om nätverket skulle fungera. Nätverket fungerade för det mesta bra och det gjorde även datorerna.

Det var betydligt lättare att bygga bloggarna i wordpress än vad jag hade trott. Precis som med all programvara tror jag i och för sig att man behöver förstå de grundläggande principerna som programvaran bygger på. Vad gäller wordpress är gränssnittet tudelat i en framsida, såsom den ser ut på nätet, och i en baksida där du lägger upp sidor och gör inställningar. Det arbetet kan ta en liten stund. Eftersom jag gjorde sex olika bloggar var det också viktigt att ordentligt fundera över konstruktionen av bloggarna innan jag satte igång för att sedan kunna effektivisera arbetet. Eleverna klarade väl av att skapa lösenord i wordpress och att hantera inlägg och kommentarer.

Eleverna i 9C har utvärderat arbetsområdet i två omgångar. Den första utvärderingen ägde rum innan eleverna fått bedömningen av arbetsområdet. Jag ville ta del av deras åsikter så snart som möjligt efter arbetsområdets slut.  I pappersformuläret utvärderade eleverna sina egna arbeten utifrån målen och betygskriterierna. De svarade också på frågor om arbetssätt och redovisning. Två av frågorna handlade direkt om bloggen.

Den andra utvärderingen ägde rum långt efter själva arbetet men i närmare anslutning till att eleverna fått bedömningen av arbetet. Eleverna svarade på en undersökning i googleapps gjord av Cecilia Johansson.

Här är resultatet av den första utvärderingen som 9C gjorde.

– Vilka fördelar och nackdelar ser du med bloggen? Ge exempel!

Eleverna såg mest fördelar med bloggen. Många elever resonerar kring både för- och nackdelar.

En stor grupp elever tycker att det var intressant och lärorikt att leva sig in i en persons liv. Några elevröster:

”Fördel är att man får chansen att leva sig in i en rollperson”

” Bloggen var bra för att man började tänka och se på saker ur ett annat perspektiv och jag lärde mig mycket när jag skrev uppdrag 3”

”Det var ett nytt sätt att lära sig på. Informationen man får sitter längre kvar i skallen. ”

”Jag fick använda fantasin men kunde ändå hålla sig inom arbetsområdet.”

En del elever var kritiska till hur uppgiften var konstruerad och att varken mål eller betygskriterier kommunicerades tillräckligt väl. Att uppgiften mer kändes som en svenskuppgift tog vissa elever upp och att det var negativt. Ämnessamarbetet verkar snarare ha förvirrat eleverna än effektiviserat och gett eleverna större sammanhang i undervisningen.

”Bloggen var lite otydlig med tex vad jag skulle skriva för att nå upp till ett visst betyg.”

”Jag tycker att i både bloggen och i analysuppgiften var det svårt att visa faktakunskap och visa att man förtjänade högre betyg. Det var mer en svenskuppgift, fast samtidigt fick man drivkraft och vilja till att skriva i bloggen för som sagt, det var kul att prova något nytt.”

Samarbetet med andra elever tog många elever upp. En mycket praktisk möjlighet som en blogguppgift har är att eleven skriver för en större publik och  att det är enkelt att kommentera inlägg och ställa frågor för lärare och klasskamrater. Det här kan ge eleverna större motivation i arbetet men samtidigt ökar också pressen att prestera. De här elevrösterna beskriver både samarbetet som en möjlighet och en begränsning i arbetet med bloggen. Jag vill också säga att eleverna inte kommenterade varandras texter i den utsträckning som jag hade önskat.

”Jag blev stressad när jag läste alla andras texter för att de var så bra.”

”Jag tycker att det är roligt att kunna kommentera varandras arbeten.”

”Vissa tog inte uppgiften lika seriöst och lade inte in sina inlägg i tid vilket försvårade för mig att kunna kommentera.”

”Nackdelen är att alla kan se ditt resultat.” 

Naturligtvis nämnde också eleverna tekniken i svaren, både som en fördel och en nackdel.

”Det blev jobbigt ibland när datorn inte fungerade eftersom det tar mycket tid att skriva för hand.”

”Det är kul att jobba med datorn och vi borde göra fler uppgifter med datorn. Man lär sig mycket och datorn tar bort stress.”

Andra intressanta kommentarer som eleverna gör handlar om valfriheten att skapa rollperson och att själva möjligheten att välja händelser uppskattades.

Jag vill uppmärksamma vissa elevsvar lite extra. Två olika elevgrupper handlar det om. Ett antal elever i klassen har dyslexi (grupp 1) och en annan grupp elever har haft svårigheter att nå målen (grupp 2). Det är intressant att se speciellt hur dessa elever upplever uppgiften.

Grupp 1

Det är en av dessa elever som uppger att det var en nackdel med bloggen att alla kan se ditt resultat. Kanske var det så för den här eleven att arbetssättet lade på extra onödig stress. Hen skriver i och för sig också i utvärderingen att det var roligt att få skriva som en rollperson och att det är ett bra sätt att förmedla sina kunskaper på. De övriga eleverna i den här gruppen tyckte också att det var ett lärorikt sätt att jobba på. En av eleverna önskade sig ett avslutande prov för att kunna visa vad hen kunde. När jag läser igenom den här gruppens texter och inlägg bedömer jag att elevernas kunskaper och kvalitén antagligen skulle kunna presenteras bättre vid muntliga redovisningar. De här eleverna har vid andra arbetsområden alltid visat ett större djup i kunskaperna vid muntliga redovisningar.

Grupp 2

Blogguppgiften passade en elev väl eftersom det var enkelt att ha koll på läxor när man alltid sitter vid datorn. Genom att läsa LPP, uppdrag och tidsplan på bloggen gick det lättare för  hen att hålla koll. Bloggen passade en annan elev bra också, eleven uppger att hen gillar att skriva fritt.

Det är svårt för mig att utvärdera de här grupperna mer utförligt utan att röja elevernas identiteter.  Därför kan jag inte resonera längre än så här.

 Den andra frågan som rörde blogguppgiften i utvärderingen var:

–                    Skulle du vilja arbeta med en blogg i skolan igen? Varför/ varför inte?

Eleverna svarade övervägande ja på frågan. Tre elever svarade nej och motiverade med att uppgiften i allt för stor grad liknade en svenskuppgift.

Den andra klassen i år 9, som hade arbetade med att antal dramadokumentärer, fick också svara på en utvärdering av arbetssätt.

–        Vilka fördelar och nackdelar ser du med att se film i historieundervisningen? Ge exempel!

Övervägande fördelar uppger gruppen med att se film. Många elever lyfter både fram för- och nackdelar. Här är några representativa röster bland eleverna är: ”Fördelar: Variation, intressant, annorlunda, kul att uppleva istället för att läsa. Nackdelar: En del tog det oseriöst och struntade i filmen för att göra annat på lektionstid”. ”Att se film är en fördel tycker jag. Jag lär mig mer när man får se en ”berättelse/historia” och leva mig in i filmen.”

–         Skulle du vilja arbete med att se film som inlärningsmetod i skolan igen? Varför/ varför inte?

De flesta eleverna är positiva till att se film. Få elever utvecklar varför/ varför inte. Några elever förklarar dock varför det är en bra inlärningsmetod: ”Man blir intresserad och får verkligen uppleva en händelse istället för att läsa om den.” Ett fåtal elever är mycket negativa till film i undervisningen. De uppger att de blir trötta och att det är långtråkigt. Många elever skriver också att det handlar om filmvalet. Det behöver vara en bra och intressant film för att det ska ge mervärde till undervisningen.

Den andra utvärderingen ägde rum långt efter själva arbetet men i närmare anslutning till att eleverna fått bedömningen av arbetet. Eleverna svarade på en undersökning i googleapps. Följande rubriker väljer jag att ta upp:

1. Alla kan läsa mina texter på bloggen.

Övervägande antal elever svarade att det var ok eller kul. Två elever svarade att det var jobbigt eller inte bra.

2. Att få kommentarer på mina texter var bra.

De flesta eleverna tyckte att det var roligt att få kommenterar. Sex elever tyckte att det både var roligt och att det gjorde att de lärde sig bättre.

Resultat och tankar om bloggar i undervisningen

Av elevernas utvärderingar framgår tydligt att arbetet med blogguppgiften var uppskattat. Nästan alla elever skulle vilja arbeta med bloggar igen.

För att jämföra med ett annat undervisningsupplägg har jag haft tillgång till analysuppgifter som sju elever i den andra klassen i år 9 har skrivit. Av de sju eleverna lyckades två elever visa ett betygssnäpp högre i analysuppgiften än det betyg som eleverna hade före jul. De flesta i gruppen, fem av sju elever, valde att skildra livsvillkor i Tyskland. Kanske gäller det för klassen som helhet, att eleverna i större omfattning antagit en tysk utgångspunkt. Det skulle kunna ha att göra med att filmerna som klassen såg var tyska och skildrade händelser ur tysk synvinkel. Klass 9C som har arbetat med bloggen visar en större mångfald i valet av utgångspunkter. Det kanske skulle kunna kopplas till att bloggarbetet bidragit med en större bredd och gjort det lättare för eleverna att ta till sig och använda sig av fler perspektiv att skildra kriget från.

När jag jämför slutbetyget i historia med betyget i historia som eleverna i bloggklassen 9C hade i julas 2011 framkommer följande: En av eleverna höjde sitt betyg från godkänd till väl godkänd. Övriga elever behöll det betyg som de hade i slutet av höstterminen 2011. Det finns ingen markant förändring av resultatet gällande betyg alltså.

Det här delprojektet ger inget entydigt svar på den inledande frågan: Blir lärandet mer effektivt och får kunskaperna högre kvalité med blogg som arbetssätt? Utvärderingarna som jag och eleverna har gjort pekar ändå i riktning mot att blogg är ett intressant arbetssätt som öppnar nya möjligheter att lära och som vi ska fortsätta utforska och använda oss av i skolan.

Om undervisning i stort kan jag slå fast att utvecklingsarbete och väl uttänkta undervisningsupplägg motiverar både elever och lärare enormt. En hög motivation leder tveklöst till mer effektivt lärande och att kunskaper får högre kvalité. Jämförelsen mellan klasserna i år 9 gör kopplingen mellan utvecklingsarbete och motivation tydlig; är lärare och elever mer motiverade förbättras resultaten.

När jag använder blogg som arbetssätt nästa gång kommer jag att:

  • Begränsa antal uppdrag/ delar i en blogguppgift,
  • starkare uppmana eleverna att läsa och kommentera varandras arbeten samt
  • tydligare kommunicera hur bloggarbetet är kopplat till syfte och betyg/kunskapskrav.

För framtida bruk – Anpassning av arbetsområde och LPP till LGR-11.

En inlevelseblogg kan alltså vara ett redskap för en elev att utveckla och träna förmågan att analysera och resonera. Det framstår allt viktigare med träning av denna förmåga i och med den nya läroplanen. För betyget E i historia krävs till exempel att eleven kan utveckla och underbygga resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Kursplanen i historia är numer uppdelad i syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Jag har valt ut de delar av kursplanen som lämpar sig till arbetsområdet. För tydlighetens skull är kunskapskraven bearbetade och omformulerade, för kunskapskraven och hela LPP:n se bilaga.

Syfte                    Eleven ska genom undervisning ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv […]

Centralt innehåll

  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder, Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors livsvillkor.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter

Bilaga 4: Lokal pedagogisk planering utifrån LGR-11

Annonser

Franska revolutionen – digital storytelling

Teckning av Elvira Lundin

Två åttor på Helenelundsskolan har fått bygga bloggar om den franska revolutionen. Superstarmedia2 och hldupptäcker. Webbplatserna gjordes inom ramen för det lokala pedagogiska projektet Ikt och sen då. Syftet med projektet är att undersöka hur man kan höja kvaliteten i SO-undervisningen med hjälp av IKT. Idé och struktur på webbplatserna är hämtad från Lars Santelius Northheimdagböckerna och Franska revolutionen att leva sig in i det förflutna.

På bloggen skapade eleverna en historisk fiktiv rollfigur. De skrev sedan minst tre inlägg där de berättade om sina upplevelser under revolutionen. Blogginläggen har haft dagboksgenren som förlaga. Eleverna äger sina berättelser och kan själva skapa händelser så länge de använder historiska fakta på ett korrekt sätt i berättelsens yttre ram.

Det finns inte bara en historia utan det är ett oändligt antal berättelser som skapar vår historia. Genom att involvera eleverna i själva produktionen av historien utvecklar de ett historiemedvetande  Inlevelsen som följer med uppgiften hjälper eleven att utveckla en förståelse för historiska skeenden och samband.

Vi arbetade också med bloggens möjligheter att kommentera inlägg. Målsättningen var att skapa ett samtal som ger eleverna möjlighet att fördjupa sina karaktärer och söka ny kunskap som utvecklar de historiska personerna.

När de möter andra ”historiska personer” och kommenterar andras öden får de också möjlighet att utveckla en förståelse för att en händelse kan förklaras utifrån olika perspektiv. De svåra kunskapskvaliteterna blir väldigt konkreta i uppgiften.

Barberare ur Diderots encyclopedie

Bilder som stöd

Bilder och film fungerar ofta bra för att konkretisera ett historiskt skeende för eleverna. I den här uppgiften har främst bilder från Diderots encyklopedi om handel och industri använts. (A Diderot pictorial encyklopedia of trade and industry 485 plates selected from L´encyklopedie of Denis Diderot. Red. Charles G Gillispie 1987). Bilderna är mycket illustrativa och detaljerade. Mängder av olika yrken och förindustriell industri finns representerade. Eleverna har använt bilderna för att lära sig hur arbetet var organiserat under 1700-talet och om vilka yrken som fanns.

Northeimdagböckerna min förebild

Jag återkommer också ofta till Lars Santelius magisteruppsats Northeimdagböckerna – utan historier ingen historia, framlagd vid institutionen för kultur och kommunikation 2009. Santelius utgår ifrån den digitala lärresursen, bloggen och narrativiteten som verktyg för att bearbeta, befästa och förmedla kunskap. Han fäster stor vikt vid elevens upplevelse av arbetssättet och diskuterar vad som blev synligt i deras lärande. Han menar att arbetssättet ”/…i hög grad gynnar både eftersträvansvärd kunskap såväl som färdigheter i det aktuella ämnet.”(Santelius, 2009, s 1). Genom att jämföra mina resultat och erfarenheter med Santelius hoppas jag kunna bidra till att öka kunskapen om hur en digital lärresurs kan användas i undervisningen för att öka lärande och förståelse. Lars har också gjort en liknande blogg om franska revolutionen. På den bloggen har våra fiktiva personer kommenterat deras öden. Lite kul, och början på ett tänk där bloggen skapar nya mötesplatser utanför klassrum och skola.

Genomförande

Jag och min syster

Jag och min syster av Fanny Hamrelius

 Arbetsområdet franska revolutionen inleddes med att klasserna fick en grundkurs. Genomgångar av centrala begrepp och epokens huvuddrag Vi tittade på några filmer och avslutade med ett skriftligt G-prov samtidigt som bloggarna konstruerades.

Bloggarna är byggda i WordPress men går att bygga i vilket bloggverktyg som helst. Eftersom jag valde att tävla i Webbstjärnan med bloggarna fick jag tillgång till en version av WordPress som vanligtvis kostar pengar. Gratisversionen fungerar i princip lika bra. En skillnad är att eleverna inte kan få ett eget användarkonto. Detta kan man lösa på två sätt, antingen lägger du som lärare in alla inläggen. Fördelen med det är att du har full kontroll över bloggen, nackdelen är att det är tidskrävande. Alternativet är att låta alla elever få tillgång till inloggningsuppgifterna. Men då måste du säkerställa att varje elev taggar sin text eller skriver namn i den så att du säkert vet vem som skriver vad.

Varje elev fick en egen sida under fliken ”Våra ögonvittnen” där personbeskrivningen lades. Sedan fick de också en kategori med sitt franska namn där de tre inläggen skulle läggas. Min erfarenhet är att man spar tid på att göra en tydlig struktur som eleverna sedan kan använda. Du lägger alltså upp alla namnen som kategorier och skapar sidorna. Eleverna skriver inte direkt på bloggen utan i ett dokument som sedan kopieras och läggs upp.

Vissa känner sig osäkra i början och vill att du ska kolla språket och att deras texter duger för publicering. Detta gäller oavsett kunskapsnivå och det brukar gå över ganska snabbt. Eleverna vänjer sig. Det går också snabbt att läsa över axeln och fixa till texterna så att de fungerar.

Kommentarer ökar lärandet och ger liv

När inläggen var klara skulle klassen också kommentera varandras inlägg. Kommentarerna måste alltid vara positiva och konstruktiva. Dessa kan enkelt förhandsgranskas vilket rekommenderas till en början. När man sedan märker att alla har förstått hur kommenterandet ska fungera brukar förhandsgranskningen inte behövas längre utan det räcker att du regelbundet kontrollerar kommentarerna. Kommentarer utifrån ska däremot alltid förhandsgranskas.

Jag tycker att kommentarer hör till en blogg och att det finns stora pedagogiska fördelar som jag har utvecklat i flera inlägg här på bloggen Ikt och sen då. Men som sagt det kan ta tid för en högstadieklass att vänja sig vid arbetssättet. Ge inte upp utan använd möjligheten till förhandsgranskning. På den första bloggen jag gör med en klass ska de bara ge varandra uppåtpuffar, inga frågor, ingenting om innehållet. Syftet är att alla ska få känna på hur roligt det är att få positiv respons på något som man har gjort. När alla klarar detta kan man gå vidare och släppa diskussionen fri inom de ramar man sätter upp.

Tidsåtgång

Arbetet med bloggen gjorde att arbetsområdet tog längre tid att genomföra. Vi ägnade fyra veckor SO-undervisning åt franska revolutionen plus strötimmar här och där för att alla skulle bli klara. Det är åtminstone en vecka längre än normalt. Industriella revolutionen som lästes efteråt kortades ner något och det fungerade bra. I slutet av terminen återkom industrialiseringen i arbetsområdet svenskt 1800-tal och där fick klasserna en repetition.

Min bedömning är att en fördjupning av det här slaget är så värdefull för kunskapsutveckling och förståelse i historia att det mer än väl uppväger en ökad tidsåtgång på ett par veckor. Bloggen går också att byggas ut och användas igen vid andra tillfällen. Varför inte låta de fiktiva fransmännen dyka upp ur en skyttegrav i Verdun 1916 eller delta i den ryska revolutionen 1917? Möjligheterna är oändliga.

Utvärdering

När bloggen var klar fick eleverna göra en skriftlig utvärdering. Några elever ombads göra en fördjupad utvärdering. Två elever som fick MVG på uppgiften fick skriva en reflektion kring sitt arbete och 5 elever har jag studerat speciellt och intervjuat muntligt. Dessa har vissa svårigheter i ämnet. De kan ha läs- och skrivsvårigheter eller svårigheter med närminnet som hämmar inlärningen. Och anledningen till att jag är särskilt intresserad av deras inlärning är att huvudsyftet med de lokal pedagogiska utvecklingsprojekten i Sollentuna är att öka måluppfyllelse och meritvärden i kommunen. I vår projektplan återkommer detta också som ett mål därför synpunkterna från elever som har problem med att nå målen i historia extra intressanta.

Lust och lärande

I den skriftliga utvärderingen fick eleverna betygsätta sitt lärande. Skalan jag använde är tagen ur Northeimdagböckerna (Santelius 2009, s 4). Avsikten var att få jämförbara resultat. Eleverna fick ange en siffra mellan 1 och 10 där 1 var lägst till påståendena, ”Revolutionsbloggen var ett roligt arbetssätt” och ”Revolutionsbloggen” gjorde att jag lärde mig bra. Två klasser gjorde utvärderingen.

Santelius delad in sina klasser i pojkar och flickor och flickorna hade genomgående ett högre resultat men om man slår samman hans siffror hamnar Ett roligt arbetssätt på 7,74 och lärandet på 7,26. Mina resultat är väldigt lika. 7,71 för lusten och 7,17 för lärandet. Även jag skulle ha fått en högre siffra för flickorna om jag hade delat dem så.

Alla elever utom en hade en femma eller högre på frågan om bloggen som ett roligt arbetssätt. Eleven som satte en fyra beskriver också vad han upplevde som ett problem. På frågan, ”Vad var svårt med arbetssättet” svarar eleven: ”Att man skulle sätta upp en blogg och att det blev lite stressigt sista veckan.”

Svårigheter med uppgiften

Bloggen upplevs alltså som ett roligt arbetssätt men det fanns svårigheter också. Många nämner själva bloggandet som en svårighet med arbetet. Några tar upp krångel med konton, svårt att logga in  och att hitta rätt webbplats. Flera nämner också att det var kort om tid. Den tredje svårigheten var att komma på vad texterna skulle handla om. En elev skriver att det var svårt att få texterna levande och en annan hade svårt att relatera till fakta. Detta att texterna skulle innehålla både fakta och fiktion tyckte några av de allra säkraste eleverna var svårt. En flicka skriver: ” Det var svårt att få in en lagom mängd revolution, tillräckligt för att det inte ska vara en roman och inte så mycket att det blir en ren faktatext.” Två elevinlägg som ligger under utvärdering på 8B:s revolutionsblogg behandlar samma tema. En annan elev tar upp bristen på kunskap som ett problem: ”Det var svårt att börja skriva inläggen och så hade man inte så mycket kunskap om hur deras liv verkligen var. Man fick nästan intrycket av att det bara fanns fattiga upproriska revolutionärer eller snobbiga adelsmän.”  Flera tar upp detta med att berättelserna blir likartade eftersom eleverna har fått samma grundkunskaper. Några föreslår att de ska få mer styrda uppgifter så att inte alla berättelser handlar om Bastiljens stormning och kungens avrättning. Lite förvånande är det bara en elev som tar upp svårigheten med att få texterna tidstypiska. Hon skriver: Att verkligen få det att låta som någon från den tiden och att få in fakta på ett bra sätt.” Eleverna har inte fått någon undervisning i hur en 1700-tals människa tänkte annat än som kommentarer under hand, men jag tycker att eleverna generellt har löst det mycket bra. Inlevelsen påverkar helt klart eleverna språkkänsla och texterna anpassas både till tiden och till dagboksgenrens krav.

Eleverna fick också frågan ”Vem skrev du dina texter för?” Majoriteten skrev för alla som ville läsa. Några skrev förstås för mig i egenskap av betygssättande lärare och flera skrev också till sina klasskamrater och för andra fiktiva personer.

Interaktion och samarbete

Jag

Porträtt av Simone de la Provence av Malin Jonsson

Frågan ”Bloggen gjorde att jag samarbetade med olika personer får ett lägre snitt 5,6 Men läser man blogginläggen noga växer ett slags informellt samarbete fram. Några elever byggde in relationer till varandra i berättelserna. Ett par var far och som och ett par var bröder. Några bodde på samma slott eller by. En sömmerska sydde upp kläder år klasskamraten som var en liten bortskämd adelsflicka etc. De fiktiva personerna har beröringspunkter med varandra som växer fram. Kommentarerna är jätteviktig del av detta. Kommentarerna skulle skrivas som den fiktiva personen och då blir det ett möte som författarna kan utveckla om de vill.

Santelius lyfter att eleverna blir sedda som kunskapsproducenter av sina klasskamrater och att det får en positiv betydelse för elevernas självbild.(a.a. s 11) Jag kan bara hålla med. Speciellt stärks självkänslan hos elever som inte är vana vid att bli lästa eller betraktade som ”duktiga”. Det är alltid roligt att se hur de växer av positiv respons och känslan av att de bidrar till arbetet i klassen.

Inlevelse och självförtroende

Jag lät också eleverna ta ställning till påståendena bl.a. ”Bloggen gjorde det lättare att leva sig in i franska revolutionen” som fick hela 8,3 och till sist ”Jag är nöjd med mitt arbete som fick 8,1.

Att få skapa fiktiva personer gav inlevelse som i sin tur skapade ett engagemang. De fiktiva personernas tankar och känslor speglar ofta författarna. Eleverna fick alltså en personlig relation till sina figurer för vissa innebar detta att de inte kunde sluta skriva. Figurerna började också leva sina egna liv. För några ovana skribenter fick bilderna ur encyklopedin stor betydelse. De valde ut en person på någon av bilderna och gjorde den människan till sitt eget ögonvittne. Svärdsmakaren Christian Bongret är ett exempel. Författaren är en mycket teknikintresserad pojke. Han såg saker på bilden som inte jag hade sett, t.ex. hur slipmaskinen drevs med hjälp av ett litet vattenhjul. Detaljer som han fick användning för i sin berättelse.

Bloggen som verktyg för lärande

Sista frågan på utvärderingsblanketten var: Jämför hur du har arbetat med den franska revolutionen och den industriella. Hur lärde du dig bäst? Vilket sätt var roligast. Medan eleverna alltså gjorde bloggen till franska revolutionen fick de en inlämningsuppgift med frågor som krävde längre utredande svar till den industriella i övrigt var undervisningen upplagd på ungefär samma sätt. Den industriella revolutionen fick dock mindre lektionstid.

Alla elever upplevde att bloggen var roligast, en del gillade att de fick skriva berättelser och leva sig i sina karaktärers liv andra tyckte att det var roligt att jobba med datorer. Många tyckte också att de mindes sina kunskaper bättre tack vare inlevelsen jämför med traditionellt faktapluggande till ett prov. Men alla tyckte inte att de lärde sig bättre, tvärtom tyckte de fler än hälften att de lärde sig mer- eller lika mycket om den industriella revolutionen. Flera påpekar att den senare var enklare en pojke skriver: Datorer är roligare och jag tycker att det gick bättre men industriella revolutionen är en roligare revolution.”

Bedömning

57 elever i två klasser bedömdes både formativt och summativt. Den formativa bedömningen gjordes som muntlig feedback under hand på lektionerna. De osäkra eleverna behövde hjälp för att komma igång och förstå uppgiften och många efterfrågade kunskap om händelser och epoken som sådan för att texterna skulle bli tidstypiska. Den summativa bedömningen gjorde med hjälp av en enkel matris på  papper som jag fyllde i medan jag läste texterna på bloggen.

Jag har i stort sett samma erfarenheter som Santelius fick vid bedömningen av Northheimdagböckerna. (a.a. s 10) Hans bedömning tog fasta på kognitiv faktabaserad kunskap och socioemotiv kunskap. G- nivån kännetecknades av en slagsida åt det ena eller det andra. Min erfarenhet är att G-nivån fr.a. allt hade en slagsida åt den socioemotiva kunskapen. Fakta som redovisades på G-nivån var korrekta men enkla, tagna ur historieboken. Stormningen av Bastiljen och Louis den XVI avrättning var utgångspunkterna i samtliga G- arbeten. Men inlevelsen satte verkligen färg på berättelserna och gjorde dem läsvärda både för mig och klasskamraterna av totalt 17 G fick 12 elever G+ tack vare inlevelseförmågan. G- behövde jag inte sätta på någons arbete.

För VG krävdes balans mellan fakta och inlevelse. Flera av revolutionens olika faser skulle upplevas och eleven skulle använda centrala begrepp. För MVG krävdes också att karaktärerna gestaltades på ett självständigt och säkert sätt i förhållande till händelseförloppet under den franska revolutionen. 40 elever nådde någon av dessa nivåer.Det är också viktigt att påpeka att trots att uppgiften uppfattades som krävande och svår av många så var det ingen som misslyckades. De allra flesta överträffade faktiskt sig själva och det återspeglas ju också i att så många var nöjda med sitt eget arbete (se ovan)

Eleverna i fokusgruppen lyckades

Ett av målen för projektet Ikt och sen då? Var alltså att öka måluppfyllelsen i SO därför valde jag ut 5 elever som riskerar att inte nå målen i ämnet och intervjuade dem muntligt förutom att de fick göra den skriftliga utvärderingen.

Glädjande nog lyckades eleverna bra. Alla gjorde färdigt uppgiften och lade upp sina texter på bloggen och jag lovar att ingen kan idenfiera dessa elever utifrån vad de har presterat på bloggen. Resultaten var bra 3 fick G+ och 2 fick VG på uppgiften.

Dessa elever behövde hjälp med att komma igång. Jag lät eleverna skriva en del på lektionerna och för dessa elever tror jag att det var en fördel. Jag kunde hjälpa dem, både med språket och med att förstå uppgiften. Några fick också komma på en extralektion och jobba i en mindre grupp. De hade alla en lång startsträcka men när de väl hade förstått så skrev de sina texter på någon timme.

Alla fem elever tog mycket hjälp av bilderna i encyklopedin. Vi pratade också om bilderna och vad de föreställde. Eleverna upplevde att möjligheten att leva sig in i sina gestalter och berättelser gjorde det mycket lättare att förstå vad historia är. En elev har hittat en egen inlärningsstrategi genom att använda och prata om bilder. Han bad att få göra ett muntligt prov med hjälp av bilder på ett annat arbetsområde i historia, svenskt 1800-tal, med mycket lyckat resultat. En elev påpekade att han i början av terminen var tvungen att gå till specialläraren för att klara ett G medan han nu tar ansvar för sina studier och pluggar till proven i SO.

Bloggar har olika effekter på lärandet beroende på vilken typ av blogg man gör men några återkommande erfarenheter som jag har gjort är att alla tycker att det är roligt och att svaga elever lyfts. De producerar kunskap och blir sedda av klasskamraterna. Känslan av att bidra stärker deras självkänsla. Ibland behövs inte mer för att få en elev på banan igen.

Känslor och fakta – en elev skriver om inlevelse på bloggen

När jag fick veta att vi skulle få i uppgift att se på den franska revolutionen genom en människa som levde under den tidens ögon och skriva en dagbok om vad vi upplevde hade jag ingen aning om hur mycket problem jag skulle få med arbetet. Jag har alltid tyckt om att skriva och trodde att det bara skulle bli roligt, rentav enkelt, att skriva en personbeskrivning samt tre inlägg. Jag satsade genast på att jag skulle göra många fler än så, och i mina tankar var det som att en hel roman började ta form.

Sedan satte jag mig för att skriva. Det var då svårigheterna började. Jag gjorde ett första utkast men insåg att jag inte kunde väva in känslor i historien på ett bra sätt. När jag skriver försöker jag alltid att identifiera mig själv med det jag skriver om, men det gick helt enkelt inte med franska revolutionen. Känslor är lättare att relatera till än fakta, i alla fall för mig, och när mitt första inlägg var klart behövde jag inte läsa igenom mer än hälften för att inse att det jag skrivit var uselt och utan att tveka raderade jag hela texten.

De färdiga inläggen skulle läggas upp på vår blogg så att alla skulle kunna läsa och ge kommentarer. Det positiva med det är att pressen ökar från början – man vill göra texter som andra vill läsa och ge feedback till. Problemet är att om man som jag hamnar efter ser man inte pressen på ett konstruktivt sätt utan slutar faktiskt bry sig. Medan jag sackade efter mer och mer med mina texter började mina klasskompisars inlägg läggas upp, ett efter ett, i rasande fart, och för varje lektion utan varken idéer eller skrivande tappade jag till lusten alltmer.

Till slut insåg jag att jag bara hade en dag kvar tills de tre texterna skulle vara inlämnade. Jag hade gjort en halvbra personbeskrivning men inte ett enda inlägg var klart. Efter ett samtal med min lärare Cecilia och många timmar framför datorn lyckades jag till slut få ihop tre texter trots allt.

 Även om jag hade väldigt svårt för uppgiften tycker jag absolut inte att man ska lägga ner alla liknande projekt. Man får inte glömma bort den kreativa delen, att skriva och använda sin fantasi, det är minst lika viktigt som att lära sig fakta, och att koppla ihop dessa två är faktiskt en väldigt bra idé. Dock tror jag inte att jag är en första, eller den sista, som har haft eller kommer få problem med att fläta ihop fakta med känslor. Kanske borde man därför erbjuda ett alternativ till elever som jag, till exempel kan man eventuellt byta ut känslor och fantasi mot åsikter? Kanske kan man göra lite av båda? Trots allt lärde jag mig mycket, både när det gäller skrivandet och om mig själv genom projektet, något jag kan använda mig av i framtiden, och det skulle jag inte vilja vara utan.

Läs Henriette Robinards historia

”Jag skiter i revolutionen!”

Jag skiter i revolutionen! Utbrast 14-åringen argt. Jag suckade inombords. Han hade kämpat med uppgiften i två veckor. Det var svårt, han svor, störde sina kamrater ”fattade ingenting” kunde inte, ville inte.  Jag hade förklarat flera gånger: ”Du ska göra en personbeskrivning och sedan skriva tre inlägg på bloggen där du låtsas att du är din franska person som upplever franska revolutionen. Med hjälp av en bild ur Diderots Encyklopedi hade pojken motvilligt bestämt sig för att jobba åt en ankarsmed i Nantes, en fransk flottstad.

”Jag tänker stanna här i smedjan hos min mästare. Jag rymmer inte till Paris som de andra. Jag får mat och kläder och har det bra här”, fortsatte eleven.  Aha, det var franske pojken som sket i revolutionen. Äntligen hade eleven knäckt koden och åtminstone fångats av så mycket av sin historia att uppgiften kändes möjlig. Han skrev koncentrerat resten av lektionen, WoW!

Nu har klasserna jobbat med sina revolutionsbloggar i tre veckor. De har skrivit både hemma och på lektionerna. Det var rörigt i början. Alla skulle registrera sig som användare på bloggen och lära sig hur man skapar nya inlägg och sidor. Dessutom var uppgiften som sådan inte lätt. De måste lära sig tillräckligt med fakta om revolutionen och 1700-talet för att sedan lägga till fantasi och inlevelse för att lyckas med uppgiften. Fakta förhördes med hjälp av ett G-prov som alla elever klarade fint.

Ju mer de jobbar med sina franska personer desto mer lever de sig in i deras öde. Ett par elever lät sina alias diskutera revolutionen på bloggen, adel mot borgare. 14 kommentarer blev det visst. Några andra kunde inte sluta lektionen. De hade blivit helt tagna över sina egna öden och ville bara fortsätta skriva.

Diderots Encyklopedi användes som inspiration för de osäkra eleverna. Vackra detaljrika bilder som samtidigt är förstahandskällor fungerade jättebra. Många pojkar är snickare, smeder, svärdsmakare osv. Bilden på barberaren nedan är kopierad från http://commons.wikimedia.org

Följ vårt arbete på 8B:s revolutionsblogg och 8D:s revolutionsblogg

Förlåta och tillåta om att blogga i skolan

Min kloka kollega Anders Skarin brukar säga att det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse. Med det talesättet i ryggen började jag blogga i skolan, utan tillåtelse, utan kunskaper men med ett stort förtroende för- och en överenskommelse med mina elever.

Förra hösten kom en flicka till skolan med en stor kamera på magen. Utan att tänka föreslog jag henne att starta en blogg där klassens tid på Helenelundsskolan kunde dokumenteras.

– Får man det? Frågade Eira

Två dagar senare var bloggen på plats, jättefin med massor av bilder och roliga kommentarer. Men vart hade det utlovade lösenordet tagit vägen? Och var det nödvändigt att välja url:en http://helenelundsskolan.blogg.se/? Föräldrar som googlade på skolan hamnade här i stället för på hemsidan. Rektor fick ta telefonsamtalen från föräldrarna utan att ha en aning om vem som låg bakom. Jag bad ju aldrig om tillstånd.

Nåväl, inget hemskt hände, tillåtelse fixades, jag blev förlåten och klassen tycker jättemycket om sin blogg. Kanske inte det smartaste sättet att introducera ett nytt arbetssätt men det funkade! Titta gärna in på Eiras klassblogg.

Nedan tar jag upp tre webbplatser som jag har jobbat med sedan dess och där jag för varje blogg tar några steg mot det nya.

Den första bloggen, 8B:s Superstarmedia, är ett slags skyltfönster. Texterna eller inläggen är resultatet av ett projekt där målet var att förbereda eleverna för de nya genrerna argumenterande och utredande text som de skulle möta i år 8. De hade jobbat i halvklass med detta en timme i veckan i 20 veckor. Bedömningen var gjord och både jag och klassen var helt trygga med att lägga texterna på hemsidan. För att vänja eleverna vid att kommentera på nätet fick de bara skriva ”uppåtpuffar” Konstruktiv kritik och övrig respons hamnade i de digitala arbetsmapparna som eleverna hade tillgång till på vårt intranät.  Vi skapade en trygg men något tillrättalagd arena, där vi alla kunde vänja oss vid offentligheten och publicerandet.

 8D:s demokratiblogg som lades upp i höstas är något helt annat. Jag hade ont om tid och hade aldrig jobbat med Google sites. Det viktiga var att alla elever snabbt skulle få en egen blogg. Jag valde ett standardtema och förutom att ta bort kommunens tråkiga logga gjorde jag absolut ingenting åt layouten.

Arbetssättet var helt nytt för 8D. Som tur var är detta en positiv och ganska obekymrad klass så de hade inga problem med att gilla läget. Jag delade sidan med dem via e-post och förklarade uppgiften och sen fick de köra igång. De skrev ett inlägg om en valfråga och sedan kommenterade de minst två kamraters inlägg genom att ställa frågor. Den här sidan har fått ett eget inlägg som heter ”Deliberativa samtal”.  

Till sist har jag gjort  Fröken Cillas resursblogg i SO , också i Google sites Förutom att det är jättelätt att göra bloggportaler så är det enkelt att dela sin sida bara med exempelvis en klass och deras föräldrar. Tryggt och bra när man börjar blogga.

Deliberativa samtal på elevbloggen

I början av terminen byggde vi som undervisar i år 8 en enkel klassblogg i Google sites. Alla elever fick en egen blogg på samma sida. På bloggen gjordes sedan ett inlägg. Uppgiften hette ”Min valfråga”  och ingick i arbetsområdet ”Så styrs Sverige” Eleverna skulle formulera en valfråga som de sedan tog med sig till valstugorna för att få de olika partiernas åsikter i frågan. Eleven avslutade sedan sitt inlägg med att presentera vad hon eller han tyckte i frågan.

Varje inlägg skulle kommenteras av minst två klasskamrater. Och det är i kommentarerna som bloggen blir riktigt intressant. Här skapas det som Stefan Svedberg och Jörgen Lind i Ett lärande arbetssätt med datorstöd kallar deliberativa samtal. Här är  8D:s demokratiblogg som exempel.

Mitt mål med uppgiften var att skapa möjligheter för eleverna att synliggöra sitt eget tänkande. Jag ville att elevens tankar diskuterades, utmanades och problematiserades. Samtalet skulle också bli mer strukturerat och kanske viktigast av allt, det skulle dokumenteras. Alla skulle få tid att i lugn och ro formulera sin ståndpunkt eller fråga.  Blyga elever fick ett utrymme.

Svedberg och Lindh skriver: ”Inom forskningen på området betecknas deliberativa samtal som demokratins bärande element. Innebörden av deliberativa samtal är att de lärandes hållning till problemet efterfrågas och skilda synsätt exponeras och respekteras.” s 41 

Det är precis dessa kvaliteter som blir tydliga i när eleverna kommenterar varandras inlägg. De ställer frågor till varandra, de går in och förklarar, de argumenterar och sist men inte minst de ger positiv respons. Uppmärksamheten som sådan tror jag både är motiverande och hjälper självförtroendet.

 Elevernas skrivutveckling gynnas också av det här arbetssättet. Eleven lär sig argumentera för sin ståndpunkt.

Som lärare är det en stor fördel att min bedömning underlättas. Det blir synligt vad alla gör och hur långt de har kommit. Elevens lärande och förmåga att exempelvis lyssna på andras argument blir också tydligt. Man behöver inte surfa länge bland bloggarna för att lägga märke till skillnader i elevers förmåga att uttrycka sig, argumentera och reflektera.

Till sist är kommenterandet ett sätt att hålla värdegrundsarbetet levande. Hur kommenterar man varandras arbete? Vad är ok och vad är inte ok. Detta blir också tydligt i en blogg. Det blir också lätt för mig som lärare att ta diskussionen allt finns ju dokumenterat. I det här fallet finns det en elev som rör sig i gränslandet tycker jag. Istället för att ta bort inläggen har jag i det här fallet valt att behålla dem och ta diskussionen med eleven i fråga.