Att använda film och skönlitteratur i historieundervisningen

För eleverna i min 9:a verkade det som om vi äntligen hade kommit till höjdpunkten i högstadiets – ja, kanske hela grundskolans – historieundervisningen: andra världskriget! Detta verkade vara den epok som många hade sett fram emot att få fördjupa sig i. Jag beslutade mig för att försöka mig på något nytt: att introducera film som en metod att öka förståelsen för hur ”vanliga” människor drogs med av nazismen, men också att det faktiskt fanns ett aktivt motstånd mot nazisterna. Dessutom skulle varje elev läsa en skönlitterär bok vars handling ägde rum under – eller i en av böckerna strax efter – andra världskriget.

Vi började ett par veckor innan vi satte igång med arbetsområdet med att se ”dramadokumentären” ”Hitler – the Rise of Evil”. Detta är en spelfilm som dock försöker vara så historiskt korrekt som möjligt. Den börjar i Hitlers barndom och följer honom sedan genom första världskriget till ölhallarna i Munchen, där han började tala, och därifrån steg för steg till hans maktövertagande och så småningom hans självmord i Berlinbunkern.

Att detta var en uppskattad film blev snart mycket tydligt, eftersom eleverna i början av varje SO-lektion ivrigt frågade om de skulle få se fortsättningen. Trots att filmen är tre timmar upplevdes den inte som lång, utan eleverna satt tysta och uppmärksamma genom visningen, som tog flera lektioner i anspråk. Den efterföljande diskussionen blev också livlig.

Det kändes nu som om eleverna hade ”en grund att stå på” i och med att vi dels innan hade gått igenom mellankrigstiden och förhållandena i Tyskland som beredde vägen för att en person som Hitler till sist kunde styra Tyskland med järnhand, och att de dels hade sett filmen.

Sedvanlig undervisning tog sedan vid: läroboken ”Levande historia 9” med frågor och diskussioner kring de olika avsnitten i boken.

Två filmer återstod att visa i detta upplägg: spelfilmen ”Dresden” och ”dramadokumentären” ”Sophie Scholl” – också den en spelfilm med stor historisk autencitet. ”Dresden” handlar om en tysk familj några dagar under andra världskriget. Fadern i familjen är läkare och chef för ett sjukhus dit det kommer många sårade soldater, och en av de tre döttrarna i familjen, en ung kvinna i 20-årsåldern, är sjuksköterska på samma sjukhus.

En dag smyger sig en sårad engelsk soldat, som har räddat sig med fallskärm ur sitt brinnande plan, in på sjukhuset. Soldaten och den unga sjuksköterskan möts, och hon försöker rädda honom från att bli upptäckt. Filmen är spännande, och den ställer också frågan: hur långt är det moraliskt försvarbart för ett familjeöverhuvud att gå för att rädda sin familj? Det visar sig att den unga sjuksköterskans far, läkaren, säljer morfin som ska användas till de sårade soldaterna, för att kunna föra sin familj i säkerhet till Schweiz när ryssarna närmar sig.

Att alla tyskar inte var nazister blev tydligt för eleverna när de såg den här filmen. Att det faktiskt också fanns ett aktivt motstånd mot nazismen var kanske en överraskning för många av eleverna när vi sedan såg ”Sophie Scholl”, som berättar om syskonen Sophie och Hans Scholl och deras kamrat Christoph Probst i motståndsrörelsen Vita Rosen. Filmen följer dem under deras sista dagar i livet och slutar med deras avrättning, som man dock inte får se i bild. Man hör bara när bilan i giljotinen faller.

Det här är en oerhört stark och drabbande film, och eleverna var märkbart tagna efter slutscenen. Genom den här filmen fick de helt klart en mycket tydligare bild inte bara av angiveriet i nazityskland, utan också av Gestapos obönhörliga förhörsmetoder och av det genomruttna rättssystemet. De tre ungdomarna fick inte någon möjlighet att försvara sig och avrättades samma dag som domen föll. Den lagstadgade 90-dagarsrespiten mellan domens avkunnande och dödsstraffets verkställande åsidosattes helt.

Eleverna läste sedan några olika böcker, bl.a. Vibeke Olssons ”Ulrike och kriget”, Hedi Frieds ”Skärvor av ett liv”, ”Anne Franks dagbok” och Michelle Magorians ”God natt, mister Tom”. De lämnade sedan in recensioner av böckerna och arbetsområdet avslutades med en skrivuppgift med titeln ”Att vara femton år 1946”. Här skulle eleverna leva sig in i hur det kunde vara att ha varit med om någon av atombomberna i Japan, vid attacken i Pearl Harbour, under Blitzen i England eller kanske ett medlemsmöte inom Hitlerjugend. De flesta av eleverna visade stor inlevelse i uppgiften.

Lite senare fick eleverna besvara en enkät om arbetssätten under detta arbetsområde. Här är ett axplock av kommentarerna kring ”se på film och läsa bok med anknytning till andra världskriget”:

”Att se på film är ett jättebra sätt att förstå hur olika människor hade det under andra världskriget.” (flicka)

”En del detaljer i boken var riktigt läskiga, som när lägervakten dränkte det nyfödda barnet. Det blev ännu läskigare eftersom man visste att det hade hänt på riktigt.” (flicka)

”Filmen om Hitler var intressant. Bra att man fick följa Hitler under större delen av hans liv. Det blev lättare att fatta varför Hitler fick så många anhängare.” (pojke)

”Jag drömde mardrömmar om nazismen och avrättningar efter att ha sett filmen om Sophie Scholl.” (flicka)

 Intresset för att studera andra världskriget var som sagt stort i min 9:a. De andra tre 9:orna bloggade om sina fiktiva upplevelser under kriget. Jag tror att eleverna i min klass fick lika stor förståelse för olika livsöden under andra världskriget genom att se på film och läsa varsin skönlitterär bok som bloggarna fick genom att blogga.

 

 

Att arbeta med ett digitalt läromedel i SO av Marie Olsson och Carina Wieslander

Att arbeta med ett digitalt läromedel i SO” är ett led i ett kommunalt IKT-projekt som startade under höstterminen 2010. Två SO-lärare har deltagit i ett delprojekt vars syfte var att öka kunskaper om och ge erfarenheter av ett digitalt läromedel.

Vi valde Libers material SOS2Plus vilket innehåller interaktiva övningar till ett basläromedel med vanliga läroböcker. På marknaden fann vi inga andra förlag som kunde erbjuda ett övningspaket liknade det vi fann hos Liber.

Liber vill med sitt e-läromedel PLUS komplettera sina stora läromedelsserier.

De menar att PLUS innehåller:

  • ”Interaktiva      övningar på allt viktigt i lärobok och kursplan
  • Intelligent      återkoppling – hjälp att komma vidare
  • Självtester      och materialbanker
  • Resultatuppföljning      för elever och lärare
  • Dokumentation      och planering för läraren”

(http://liber.se/Grundskola/e-laromedel/6-9/Pluswebb)

Det här låter bra och vi blev intresserade av att prova materialet. På vår skola gick ca 120 elever i åk 7. De fick möjlighet att vara skolans testpiloter.

Efter att ha testat materialet under ca ett halvår har vi utvärderat det utifrån olika synvinklar. Här kommer vi att presentera vårt arbete med SOS2Plus. I presentationen ingår resultat från en elevenkät och lärarreflektioner. Vi avslutar rapporten med att sammanfatta det som varit bra och det som kan förbättras.

Analys av elevers synpunkter

I analysen presenteras enkätfrågorna i rutor som inleder varje avsnitt. Under rutorna sammanfattar vi elevernas svar. Sist i enkäten hade eleverna möjlighet att formulera egna åsikter kring materialet. Dessa synpunkter presenteras under passande rubrik i detta kapitel.

Detta är jag nöjd med

Detta tycker jag bör förbättras:

Ur elevenkäten

Att jobba med uppgifterna

Att jobba med uppgifterna är

roligt             1    2    3    4    tråkigt

lätt                 1    2    3    4    svårt

enkelt            1    2    3    4    utmanande

varierande     1    2    3    4    enformigt

Ur elevenkäten

Drygt en tredjedel av eleverna tycker att det är ganska roligt att jobba med SOS2Plus. ”Ett roligt sätt att lära sig något nytt”, skriver en elev. Några skriver att det är bra att jobba med datorn, eftersom man slipper läsa och skriva. Ganska få är riktigt roade. En hel del tycker att det är tråkigt eller ganska tråkigt och frågan är vad det beror på. Under arbetet har de tekniska bekymren varit det eleverna huvudsakligen kommenterat.

Enligt 82% av eleverna är uppgifterna vare sig lätta eller svåra. För oss är det lite svårt att bedöma om eleverna avser kunskapsnivån eller om övningarna är lätta eller svåra att genomföra rent tekniskt/metodiskt. Frågan om huruvida uppgifterna är enkla eller utmanande har liknande resultat.

29 elever av 90 tycker att övningarna är enformiga och 31 tycker att de är ganska enformiga. Det är ca 2/3 av eleverna och utifrån detta kan man dra slutsatsen att läromedelskonstruktörerna behöver arbeta mer för att skapa större variation. De elever som besvarat enkäten har bara arbetat med SOS2Plus under en knapp termin och borde nog i större utsträckning tycka att det är nytt och roligt.

Mål och kunskaper

 Arbetet hjälper mig att nå målen.             instämmer     1    2    3    4    instämmer inte

Inför prov och redovisningar har jag nytta av att arbeta med ”SOSPlus 2”.

instämmer     1    2    3    4    instämmer inte

Kunskapsfrågorna var                              bra                 1    2    3    4    dåliga

Fördjupningsuppgifterna var                    bra                 1    2    3    4    dåliga

Finns det kunskaper som du inte fick träna på då du jobbade med ”SOSPlus 2”?

Instämmer     1    2    3    4     instämmer inte

I sådana fall – vad?______________________________________________________

                                                                                                             Ur elevenkäten                              

 

 

Få elever tycker att SOS2Plus hjälper dem att nå skolverkets mål. Majoriteten menar att de har liten hjälp av materialet.

Nästa fråga handlar om hur väl SOS2Plus kan kopplas till prov och redovisningar. Den hänger ihop med den föregående frågan och resultatet är snarlikt. Prov och redovisningar utformas för att mäta elevernas kunskaper och färdigheter utifrån skolverkets mål. Som lärare vill man också förbereda eleverna för att nå över uppnåendemålen och prestera för de högre betygen i kommande årskurser.

Eleverna bedömer att kunskapsfrågorna är ganska bra. De flesta svaren ligger i mitten, på nivå två och tre.

Flera elever är positiva till fördjupningsuppgifterna 29 av 80 har markerat att de är ganska bra. Då det gäller fördjupningsuppgifterna till avsnittet om det antika Grekland lyfter elever fram en uppgift i religion och en i historia som de tyckte var bra. Ungefär 10 % av eleverna har inte svarat på frågan. Alla elever har inte jobbat med någon fördjupningsfråga och det är en sannolik orsak till den lägre svarsfrekvensen.

 

Hemanvändning

 

Har du använt ”SOSPlus 2” hemma?                           Ja                   Nej

Ur elevenkäten

De flesta har bara arbetat med SOS2Plus i skolan. En sjättedel av eleverna har också arbetat hemma. De som gjort det är nöjda. Vi vet att det finns ytterligare elever som arbetat hemma. Dessa elever var inte med då enkäten gjordes.

Systemet/Teknik

 

Att registrera sig fungerade                     bra                 1    2    3    4    dåligt

 

Att rätta övningarna fungerade                bra                 1    2    3    4    dåligt

Att spara övningarna fungerade               bra                 1    2    3    4    dåligt

Att lämna in övningarna fungerade         bra                 1    2    3    4    dåligt

Att ta del av mitt resultat fungerade        bra                 1    2    3    4    dåligt

Ur elevenkäten

Många elever tycker att det finns tekniska brister i systemet. ”Det borde göras mer användarvänligt” skriver en elev i sin utvärdering.

Registreringen fungerade inte vidare bra. En del elever hade problem p.g.a. att de registrerade sig på Libers ordinarie hemsida eller att de inte skrev in rätt användarnamn eller e-postadress. För några elever fungerade inte koden. Då krävdes telefonkontakt med Liber, vilket var lite besvärligt för dessa elever. De kunde ju inte komma igång med jobbet. Läraren behöver vara väl förberedd och förutseende. Att vara två lärare i klassrummet skulle underlätta. Eleverna behöver vara i mindre grupper, så att läraren kan kontrollera att var och en har följt instruktionerna noga.

Att rätta uppgifterna fungerade väl till dess att några snabba elever uppmärksammade att det fanns fel i facit. Detta insåg de efter att ha försökt göra samma uppgift ett flertal gånger utan att lyckas få rätt. När detta hände fastnade dessa elever och de kunde inte komma vidare. För att lösa situationen fick de skriva in fel svar så att systemet accepterade deras lösning. Efter samtal med Liber förstod vi att det tar lång tid att åtgärda brister som dessa, trots att de kan tyckas enkla. Eleverna blev frustrerade och i enkäten tycker drygt 40 % att rättningen fungerade dåligt. Att så många som drygt 25% ändå tycker att det fungerade bra kan bero på att de inte arbetade lika snabbt och då de kom till de här uppgifterna fick de instruktionen att skriva in det felaktiga svar som facit accepterade. En elev skriver: ”När jag hade svarat rätt stod det att jag hade svarat fel. Man var tvungen att svara fel för att få rätt.”

Det som enligt eleverna fungerade sämst i SOS2Plus var att spara arbetet på ett tillfredsställande sätt. Närmare 90% av eleverna tycker att det fungerade dåligt eller ganska dåligt. De fick göra om uppgifter de redan gjort flera gånger. Eleverna kommenterade detta ”Hinner man inte göra klart måste man göra om allt” ”Behövde göra om de mesta frågorna igen. Det gick inte att spara” ”Man ska kunna spara mitt i en övning”.

75% av eleverna är missnöjda med hur det fungerade då de skulle lämna in sina uppgifter. Ofta försvann de och arbetet måste göras om.

Att ta del av sina resultat fungerade sådär. De flesta eleverna är varken nöjda eller missnöjda. De befinner sig i mitten på skalan. Frågan är hur många elever som tog del av sitt resultat. Vi upplevde att många elever gjorde övningarna, kontrollerade att de var rätt och sedan nöjde sig med lärarens feedback.

I kommentarerna finner vi att några elever tycker att SOS2Plus, trots vissa brister, är en god idé – ”Tanken är fin”.

Sammanfattning

Eleverna upplevde att det var relativt roligt att arbeta med övningar på datorn. Men i längden blev det enformigt och de behöver större utmaningar.

Tyvärr tycker de flesta eleverna inte att SOS2Plus har hjälpt dem då det gäller måluppfyllelse samt inför prov och redovisningar. Ändå är de ganska positiva till uppgifterna som sådana.

Få elever har använt SOS2Plus hemma, men de som gjort det tycker att det fungerat bra.

Tekniken är många elever mycket missnöjda med. Det handlar om fel i facit, problem med att spara och lämna in det arbete man gjort.

Slutsats

Vår undersökning visar attSOS2Plus rönt en viss framgång i klasserna men förbättringar krävs. Uppgifterna behöver vara mer varierande, facit måste vara rätt, tekniken kring sparande och inlämningar måste förbättras.

Lärarreflektioner

Att jobba med uppgifterna

Inom ett arbetsområde presenteras ett antal övningar. Inledningsvis ska eleverna klara av ett antal flervalsfrågor som är självrättande. Efter detta kan de gå vidare och göra fördjupningsuppgifter. Läraren väljer vilka övningar eleverna ska göra. Det finns en viss variation då det gäller flervalsuppgifterna. Eleverna ska t.ex.

  • välja      ord och dra dem till luckor i text,
  • flytta      rubriker eller ord till rätt plats på t.ex. en karta eller en tidslinje,
  • para      ihop olika uppgifter.

Fördjupningsuppgifterna är olika analysuppgifter som kräver längre skrivna svar. Dessa uppgifter kommenteras och bedöms sedan av lärare.

Det är en god idé att den del av uppgifterna är självrättande. Eleverna kan träna flera gånger och förbättra sig. Tyvärr är innehållet inte alltid så väl valt och det kan bli svårt för elever att urskilja vad som egentligen är viktigt att lära sig. Det går att göra ett bättre urval. Flervalsformen kräver att eleverna har en ganska stor mängd svar att välja bland. Det är viktigt att alla alternativ är relevanta och att det finns en pedagogisk tanke bakom uppgifterna som helhet. Övningarnas upplägg tycks många gånger styras av teknikens möjligheter.

Fördjupningsuppgifterna är bra, men kan lika gärna göras på traditionellt vis. Eleverna kan skriva sina texter för hand eller på datorn och sedan lämna in eller skicka dokumentet till läraren. Dock finns det en vinst i att alla elever jobbar inom samma plattform och att alla uppgifter samlas där. Fördjupningsuppgifterna var inte nya för oss, utan de var vanligt förekommande skrivuppgifter som kräver längre utredande svar.

Övningarna var inte alltid tydligt kopplade till olika avsnitt i boken och det kräver att eleverna har goda kunskaper om hela arbetsområdet för att de ska kunna sätta ingång. Uppgifterna borde hellre följa bokens upplägg och ha en ökande svårighetsgrad. Det är viktigt att få med sig alla elever under de första övningarna. Alla måste klara av dem och känna att arbetet är meningsfullt.

Vi saknade en läsfunktion i programmet. Svaga läsare och dyslektiker hade problem att behålla fokus och lösa uppgifterna. De kände inte att de kunde prestera på sin nivå. Kraven på läsförmåga och arbetsminne satte käppar i hjulet för dem.

Vi ser dock att det finns en elevgrupp som gynnas av arbetssättet eftersom det ger snabb feedback. Dessa elever får direkt veta om de klarat av en uppgift. Bekräftelsen ger tillfredsställelse. De blir sugna på att ta sig an nya uppgifter. Det finns ett tävlingsmoment som stimulerar elever att repetera och bli snabbare och bättre.

Mål och kunskaper

Vad vill vi att eleverna ska lära sig? Vilken typ av kunskap ska de ha med sig? De uppgifter som elever jobbar med styr deras uppfattning om vad som är viktigt och bra att kunna. Det är av stor betydelse att faktafrågorna visar eleverna vad de bör kunna. Med flervalsfrågorna i SOS2plus ser vi en risk att elever fastnar i detaljkunskaper som inte alltid är viktiga för att bygga förståelse för arbetsområden som helhet. Elevernas kunskaper blir ytliga och fragmentariska. Fördjupningsuppgifterna utgör en motvikt, men det är ändå viktigt att flervalsfrågorna fungerar som en grund att stå på inför en breddning och fördjupning. En hel del elever gör inte alla fördjupningsuppgifter på varje avsnitt. Andra elever är snabba och har hög kvalitet på sina uppgifter för dem saknas vidare utmaningar när de är klara.

Många av eleverna upplevde att arbetet med SOS2plus inte i tillräckligt hög grad hjälpte dem att nå kunskapsmål på olika nivåer. Det är ett problem att en stor del av uppgifterna inte har en tydlig koppling till läroplanens innehåll. Läraren behöver skapa förutsättningar för eleverna att tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter utöver det de tränar med SOS2plus. Det handlar bland annat om att göra urval och se mönster, argumentera och diskutera, analysera och resonera samt att ställa egna frågor för att gå vidare.

Man kan också fundera över vad det är som gör att kunskaper stannar kvar. För många elever befästs kunskaper då de skriver eller samtalar om något. Kan en klickning på skärmen verkligen ersätta detta? Vi tycker oss märka att elever hittar strategier för att lyckas med flervalsövningar utan att ta till sig viktig fakta. Det kan handla om att göra övningen flera gånger tills det blir rätt eller att fråga en kompis vad de ska svara.

Hemanvändning

Det är bra att elever kan logga in och jobba hemma. Alla är inte lika snabba och en del behöver extra tid. Andra känner en motivation i att äga sitt konto och att det är ett intresseväckande sammanhang. Ett problem i all bedömning är att man som lärare inte kan veta vem gjort uppgifterna då de inte utförts i klassrummet på skoltid. Det vore bra med någon avslutande diagnos som görs på lektionstid.

Systemet/Teknik

Alla elever placerades vid registrering i en enda undervisningsgrupp. Denna kunde bara förändras av personal på Liber. För att göra ändringar i gruppen eller gör flera olika grupper måste läraren kontakta Liber. Detta blir problematiskt då man ska arbeta med att individualisera undervisningen under arbetets gång. Läraren måste själv kunna administrera sina elever och kunna skapa och förändra grupper.

Registreringen var tidskrävande. Ändå gjordes detta i halvklasser d.v.s. i grupper med högst 15 elever. Det var svårt för eleverna att själva förstå hur de skulle gå till väga och det blev många fel. Två vuxna behövs för att hjälpa till. Undersökningar och enkäter brukar vara svåra att administrera och genomföra. Det vore lättare om man i ett steg kunde registrera sig på en sida för att sedan direkt få en bekräftelse på att man är klar och kan börja jobba.

Våra elever hade svårigheter med att spara och lämna in uppgifter. Ofta gick det inte att spara eller också loggades de ut. När de var klara kändes det särskilt besvärligt. Det var svårt att motivera dem att göra om hela arbetet. Här hade det varit bra om man hade kunnat röra sig mellan uppgifterna och t.ex. gå tillbaka för att se vad man gjort tidigare. Som det är utformat nu kunde eleverna inte se sina tidigare svar.

En stor vinst med SOS2plus ligger i att elevers arbete samlas på ett ställe i alla SO-ämnena. Det är lätt för läraren att ge direkt återkoppling till varje elev. Dessutom går det bra att elevers arbete i flera ämnen samlas inom samma lärplattform. Lyckas man bättre med administreringen av eleverna blir materialet överskådligt och lättåtkomligt i en lärplattform som täcker stora delar av elevens skolvardag.

Sammanfattande synpunkter

Att arbeta med Libers digitala läromedel SOS2plus har varit intressant ur många aspekter. Framförallt har det gett oss viktiga erfarenheter och funderingar kring informationsteknikens roll i skolan. Efter avslutat arbete har vi några synpunkter på materialet.

Vi tycker att det finns en hel del som är bra i materialet.

  • Lärplattformen      fungerar som en gemensam arbetsplats. Den ger ordning och struktur och      möjliggör större effektivitet i arbetet.
  • Möjlighet      ges för elever och lärare att jobba varhelst man kan koppla upp sig på      nätet. Det ger frihet.
  • Den      direkta återkopplingen, som snabbt visar om man klarat uppgiften eller      inte, kan höja motivationen hos en del elever.
  • Både      lärare och elever kan följa upp resultaten.
  • Systemet      är öppet så att lärare kan konstruera egna övningar och uppgifter.

Läromedlet var nytt när vi jobbade med det och en hel del förbättringar har förmodligen redan gjorts. Ändå vill vi samla några förslag på förbättringar utifrån våra erfarenheter av arbetet med SOS2plus.

  • Vi      saknade en instruktiv och pedagogisk demofilm anpassad till eleverna.      Denna bör kunna visas i sin helhet. Det vore också bra att kunna gå      tillbaka och visa valda delar vid behov.
  • Det      är viktigt att läraren själv kan administrera sina grupper.
  • När      vi använde läromedlet gällde Lpo94 fortfarande. Det vore bra med en      anpassning till Lgr11. Övningarna bör på ett tydligt sätt kopplas till      läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och eleverna behöver      känna att de har nytta av uppgifterna inför bedömning och betygssättning.      Vi saknade en tydlig koppling mellan övningarna och Lpo94.
  • En      talsyntes bör kopplas till programmet. Det skulle underlätta för      dyslektiker och lässvaga.
  • Den      digitala miljön kan utnyttjas för en ökad interaktivitet och för att      stimulera elevers nyfikenhet. Det kan göras på många sätt t.ex. genom att      lägga in korta filmer, dramatiseringar, intervjuer, intressanta bilder,      bildspel och länktips.
  • Det      är viktigt att svårighetsgraden ökas efter hand. Börja med enklare      uppgifter för att få igång alla elever.
  • Bedömningsstöd      för läraren t.ex. matriser skulle underlätta lärarens arbete..

 

Några elevröster om SOS2plus får avsluta vår sammanställning:

  • ”Det      är en bra idé”
  • ”Det      var roligt att jobba med datorn”
  • ”Programmet      behöver bli mer användarvänligt”
  • ”Uppgifterna      borde vara mer varierade.”

Om bloggen – På resa till en värld i krig

av Anna-Lotta Elg

Blir lärandet mer effektivt och får kunskaperna högre kvalité med blogg som arbetssätt?

 

Bakgrund och tillvägagångssätt

Under vårterminen 2012 har min grupp i år 9 (9C) arbetat med blogg som arbetssätt under arbetsområdet om mellankrigstiden och andra världskriget. Blogguppgiften som Cecilia Johansson har skapat heter ”På resa till en värld i krig”. Uppgiften bygger på att varje elev skapar en rollperson som lever under mellankrigstiden och andra världskriget. Rollpersonen berättar om livet före, under och efter andra världskriget genom att göra inlägg på en blogg. Eleverna kommenterar och ställer frågor till varandra på bloggen.

Syftet med det här delprojektet av ”IKT och sen då?” är att planera, genomföra och utvärdera ett undervisningsupplägg där bloggar utgör en viktig del av arbetssättet. Att arbeta med bloggar är ett exempel på IKT. En fråga som är intressant att ställa är om blogg som arbetssätt gör lärandet mer effektivt och om kunskaperna får högre kvalité.

Jag tror att blogguppgiften ger eleven stora möjligheter att använda och välja ut fakta samt att den också har fördelen att träna elevens analysförmåga. Eleven behöver leva sig in i tidsperioden genom en rollperson. Att anlägga ett perspektiv och att närma sig fakta genom inlevelse tror jag både kan underlätta lärandet och göra att elevens kunskaper breddas och fördjupas. Dessutom tror jag att publicering på Internet med möjligheten att enkelt få ut texter till klasskamrater och lärare samt till en ännu större publik ökar motivationen i arbetet. Genom att kommentera varandras arbeten kan texterna även bearbetas. Eleverna blir sedda genom att deras texter läses.

I det här delprojektet beskriver och utvärderar jag mitt undervisningsupplägg. Mina elever har utvärderat undervisningen och bloggen vid olika tillfällen och på olika sätt. Elevutvärderingarna och min egen bedömning kommer att tillmätas stor betydelse i resultatet. Jag kommer också att jämföra arbeten och utvärderingar med en annan klass. Den klassen har haft ett annat undervisningsupplägg av samma arbetsområde. Arbetssättet att ”se film” var en viktig del av det upplägget. I slutet av arbetsområdet fick båda klasserna göra en analysuppgift under lektion. Tanken var att analysuppgiften skulle ge möjligheter att jämföra undervisningsuppläggen. Elevernas betyg kommer också att uppmärksammas. Betygen i historia år 9 höstterminen kommer att jämföras med betyget på arbetsområdet i historia år 9 vårterminen.

I höstas fick vi en ny läroplan. För framtida bruk kommer jag också att fundera över och anpassa undervisningsupplägget till den nya läroplanen.

Dokumenten som hänvisas till finns som bilagor under rubriken ”Om bloggar” – Bilagor till ”På resa till en värld i krig”.

Undervisningsupplägg

Arbetsområdet om mellankrigstiden och andra världskriget sträckte sig över fem veckor. Vi började med att gå igenom LPP (lokal pedagogisk planering) där mål, arbetsgång, redovisning och betygskriterier finns beskrivna. Undervisningen innehöll genomgångar och diskussioner med läroboken ”Levande historia år 9” som grund. Vi såg ett antal filmer från UR om mellankrigstiden och rasismens historia. I början av arbetsområdet redovisade eleverna sina kunskaper vid två skriftliga läxförhör.

Efter två veckor sattes arbetet med blogguppgiften ” På resa till en värld i krig” igång. Tanken var att eleverna då skulle ha fått en viss faktagrund att stå på. Tillsammans med klassens svensklärare bestämde vi att eleverna även skulle få tid till blogguppgiften under svensklektionerna och att elevtexterna under bloggarbetet skulle bedömas både  i svenska och SO. Eleverna delades in i sex olika grupper med ungefär fem elever i varje grupp. Till varje grupp skapade jag en blogg i den fria versionen av wordpress http://wordpress.com. Se följande exempel: http://paresatillenvarldikrig9c.wordpress.com/. Eleverna fick lite mindre än en vecka att utföra varje uppdrag som läxa. Mycket lektionstid under SO och svenska vigdes till uppdragen också.

Blogguppgiften innehöll fyra uppdrag. Varje uppdrag skulle skrivas och läggas upp på bloggen. Till varje uppdrag hörde också att eleverna skulle läsa sin grupps inlägg och skriva kommentarer och frågor till varandra.

  • Uppdrag 1: skapa en rollperson och skriva ett inlägg om personens liv i jag-form. Eleverna i varje grupp behövde också skapa en ramberättelse för hur gruppens rollpersoner känner varandra.
  • Uppdrag 2: utifrån rollpersonen reflektera över krigsutbrottet.
  • Uppdrag 3: välja minst två händelser under kriget som rollpersonen upplever och reflekterar över.
  • Uppdrag 4: avsluta och reflektera över kriget 1947 i Nürnberg utifrån rollperson.

I slutet av arbetsområdet fick eleverna en analysuppgift att göra under lektion. Analysuppgiften var precis som blogguppgiften av inlevelsetyp. Här behövde eleverna leva sig in i hur en 15-åring från ett visst land upplevt kriget. Jag ville ha en mer begränsad uppgift utförd under lektion som bedömningsmaterial utöver läxförhör och blogguppgifter. Se bilaga 3 för hela uppgiften samt ett elevexempel. Efter analysuppgiften och som en avslutning av hela arbetsområdet bjöd jag in Tobias Rawet som överlevt förintelsen. Tobias höll en föreläsning och samtalade med eleverna om sitt liv och sina upplevelser under och efter andra världskriget. 

Istället för blogg använde min kollega Annika Wallroth flera olika filmer i undervisningen som källa och arbetssätt, till exempel ”Sophie Scholl” av Marc Rothemund och ”Hitler – the rise of evil” av Christian Duguay. Gruppen såg filmerna i delar. Före och efter filmvisning talade elever och lärare om de olika personerna i filmerna. Läraren förtydligade vilka personerna var. Även vissa händelser klargjordes. I slutet av arbetsområdet fick Annikas elever också göra samma analysuppgift (bilaga 3) som min klass 9C.  

Bilaga 1:

Lokal pedagogisk planering – Mellankrigstiden och Andra världskriget (Lpo-94)  beskrivning av blogguppgiften – På resa till en värld i krig

Bedömning av kunskaper under arbetsområdet

Kunskapsbedömningen skedde löpande och i slutet under arbetsområdet. Vid skriftliga läxförhör, genomgångar och diskussioner. Blogguppgiften med de många uppdragen var både ett sätt för eleverna att arbeta och ett sätt för mig att bedöma elevernas kunskaper genom. I början av arbetet med bloggen läste jag alla elevers inlägg och kommenterade inläggen med frågor. Det var viktigt för mig att tidigt läsa och kommentera elevernas texter. Jag läste elevernas första uppdrag, om deras rollpersoner, och ställde frågor. Vissa grupper kom igång snabbare än andra och ramberättelserna för hur de olika gruppdeltagarna träffades var mer eller mindre utvecklade och rimliga.

Textomfånget i den här uppgiften blev enormt. Blogguppgiften innebar ju att skriva fyra inlägg per elev vilket blir över hundra texter totalt. Under själva arbetets gång hann jag läsa första uppdraget och snabbt gå igenom vilka elever som utfört uppdragen inom den givna tidsplanen. Den här uppgiften gav alltså stora möjligheter för eleverna att producera texter vilket kan vara bra för att bedöma elevers kunskaper.

I slutet av arbetsområdet gjorde eleverna en analysuppgift under lektion. Jag blev förvånad när jag jämförde elevernas texter i blogguppgiften och analysuppgiften. Min förväntan var att kvalitén i blogguppgiften skulle vara högre än i analysuppgiften. Detta med tanke på den hjälp eleverna skulle kunna ha varit för varandra i de olika grupperna genom att kommentera varandras texter. Eleverna hade också fått mycket tid att arbeta med uppgifterna både på lektion och hemma. Texterna som eleverna skrev vid analysuppgiften under lektion höll dock betydligt högre kvalité än de olika uppdragen i blogguppgiften. Analysuppgifterna innehöll tydligare kopplingar till fakta och visade att eleverna generellt bättre kunde använde sig av och reflektera kring fakta utifrån sina rollpersoner. Som bilaga finns ett elevexempel med utdrag från bloggen och analysuppgift.

Det finns olika tänkbara orsaker till skillnaden. Eleverna fick analysuppgiften i slutet av arbetsområdet och hade då tillägnat sig kunskaper och färdigheter som gjorde att analysuppgiften kunde lösas enklare och bättre. Att analysuppgiften gav tydliga ramar hjälpte säkert eleverna också. Eleven fick till exempel inte välja fritt från vilket land rollpersonen skulle komma i från. Själva provtillfället i sig hjälper troligen också en stor grupp elever att prestera bättre och att mobilisera sina kunskaper och färdigheter på ett helt annat sätt än vid uppgifter som ska lösas över längre tid och hemma. Den främsta orsaken bör vara att eleverna tränat att använda perspektiv under flera veckors tid med bloggarbetet. Frukten av det arbetet kunde skördas i analysuppgiften.

För att göra en helhetsbedömning av elevernas arbete utifrån målen och betygskriterierna utgick jag från en bedömningsmatris i slutet av arbetsområdet. Matrisen är uppdelad i fyra delar, innehåll, faktaanvändning, slutsatser/ egna tankar och självständighet utifrån godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Ett exempel: För godkänd handlar det om att beskriva fakta och för väl godkänd om att värdera och nyansera fakta. I blogg- och analysuppgiften visade sig skillnaden mellan godkänd och väl godkänd i vilka faktaexempel som eleven tog upp och hur väl faktauppgifterna förklarades. I analysuppgiften kunde det handla om vilka förhållanden och händelser från kriget som valdes ut, beskrevs och förklarades utifrån svensk synvinkel, exempelvis ransonering, nyhetsrapportering om behandling av judar i Tyskland. I Bilaga 2 finns bedömningsmatrisen och i bilaga 3 finns elevexempel att läsa.

Bilaga 2: Bedömningsmatris

Bilaga 3: Analysuppgift och elevexempel från bloggen och analysuppgift

Utvärdering av undervisningsupplägget och bloggen

Många elever är intresserade av andra världskriget. Varje elev har också en egen dator och mitt intryck är att eleverna tycker om att arbeta med datorn. Därför var eleverna mycket positivt inställda i början av arbetsområdet alltså dels tack vare den historiska perioden, dels tack vare det datorstödda arbetssättet som bloggen innebär. Jag tyckte också själv att det skulle bli spännande och intressant att arbeta med området och blogguppgiften.  Eleverna och jag delade en viss oro över hur tekniken och då framför allt om nätverket skulle fungera. Nätverket fungerade för det mesta bra och det gjorde även datorerna.

Det var betydligt lättare att bygga bloggarna i wordpress än vad jag hade trott. Precis som med all programvara tror jag i och för sig att man behöver förstå de grundläggande principerna som programvaran bygger på. Vad gäller wordpress är gränssnittet tudelat i en framsida, såsom den ser ut på nätet, och i en baksida där du lägger upp sidor och gör inställningar. Det arbetet kan ta en liten stund. Eftersom jag gjorde sex olika bloggar var det också viktigt att ordentligt fundera över konstruktionen av bloggarna innan jag satte igång för att sedan kunna effektivisera arbetet. Eleverna klarade väl av att skapa lösenord i wordpress och att hantera inlägg och kommentarer.

Eleverna i 9C har utvärderat arbetsområdet i två omgångar. Den första utvärderingen ägde rum innan eleverna fått bedömningen av arbetsområdet. Jag ville ta del av deras åsikter så snart som möjligt efter arbetsområdets slut.  I pappersformuläret utvärderade eleverna sina egna arbeten utifrån målen och betygskriterierna. De svarade också på frågor om arbetssätt och redovisning. Två av frågorna handlade direkt om bloggen.

Den andra utvärderingen ägde rum långt efter själva arbetet men i närmare anslutning till att eleverna fått bedömningen av arbetet. Eleverna svarade på en undersökning i googleapps gjord av Cecilia Johansson.

Här är resultatet av den första utvärderingen som 9C gjorde.

– Vilka fördelar och nackdelar ser du med bloggen? Ge exempel!

Eleverna såg mest fördelar med bloggen. Många elever resonerar kring både för- och nackdelar.

En stor grupp elever tycker att det var intressant och lärorikt att leva sig in i en persons liv. Några elevröster:

”Fördel är att man får chansen att leva sig in i en rollperson”

” Bloggen var bra för att man började tänka och se på saker ur ett annat perspektiv och jag lärde mig mycket när jag skrev uppdrag 3”

”Det var ett nytt sätt att lära sig på. Informationen man får sitter längre kvar i skallen. ”

”Jag fick använda fantasin men kunde ändå hålla sig inom arbetsområdet.”

En del elever var kritiska till hur uppgiften var konstruerad och att varken mål eller betygskriterier kommunicerades tillräckligt väl. Att uppgiften mer kändes som en svenskuppgift tog vissa elever upp och att det var negativt. Ämnessamarbetet verkar snarare ha förvirrat eleverna än effektiviserat och gett eleverna större sammanhang i undervisningen.

”Bloggen var lite otydlig med tex vad jag skulle skriva för att nå upp till ett visst betyg.”

”Jag tycker att i både bloggen och i analysuppgiften var det svårt att visa faktakunskap och visa att man förtjänade högre betyg. Det var mer en svenskuppgift, fast samtidigt fick man drivkraft och vilja till att skriva i bloggen för som sagt, det var kul att prova något nytt.”

Samarbetet med andra elever tog många elever upp. En mycket praktisk möjlighet som en blogguppgift har är att eleven skriver för en större publik och  att det är enkelt att kommentera inlägg och ställa frågor för lärare och klasskamrater. Det här kan ge eleverna större motivation i arbetet men samtidigt ökar också pressen att prestera. De här elevrösterna beskriver både samarbetet som en möjlighet och en begränsning i arbetet med bloggen. Jag vill också säga att eleverna inte kommenterade varandras texter i den utsträckning som jag hade önskat.

”Jag blev stressad när jag läste alla andras texter för att de var så bra.”

”Jag tycker att det är roligt att kunna kommentera varandras arbeten.”

”Vissa tog inte uppgiften lika seriöst och lade inte in sina inlägg i tid vilket försvårade för mig att kunna kommentera.”

”Nackdelen är att alla kan se ditt resultat.” 

Naturligtvis nämnde också eleverna tekniken i svaren, både som en fördel och en nackdel.

”Det blev jobbigt ibland när datorn inte fungerade eftersom det tar mycket tid att skriva för hand.”

”Det är kul att jobba med datorn och vi borde göra fler uppgifter med datorn. Man lär sig mycket och datorn tar bort stress.”

Andra intressanta kommentarer som eleverna gör handlar om valfriheten att skapa rollperson och att själva möjligheten att välja händelser uppskattades.

Jag vill uppmärksamma vissa elevsvar lite extra. Två olika elevgrupper handlar det om. Ett antal elever i klassen har dyslexi (grupp 1) och en annan grupp elever har haft svårigheter att nå målen (grupp 2). Det är intressant att se speciellt hur dessa elever upplever uppgiften.

Grupp 1

Det är en av dessa elever som uppger att det var en nackdel med bloggen att alla kan se ditt resultat. Kanske var det så för den här eleven att arbetssättet lade på extra onödig stress. Hen skriver i och för sig också i utvärderingen att det var roligt att få skriva som en rollperson och att det är ett bra sätt att förmedla sina kunskaper på. De övriga eleverna i den här gruppen tyckte också att det var ett lärorikt sätt att jobba på. En av eleverna önskade sig ett avslutande prov för att kunna visa vad hen kunde. När jag läser igenom den här gruppens texter och inlägg bedömer jag att elevernas kunskaper och kvalitén antagligen skulle kunna presenteras bättre vid muntliga redovisningar. De här eleverna har vid andra arbetsområden alltid visat ett större djup i kunskaperna vid muntliga redovisningar.

Grupp 2

Blogguppgiften passade en elev väl eftersom det var enkelt att ha koll på läxor när man alltid sitter vid datorn. Genom att läsa LPP, uppdrag och tidsplan på bloggen gick det lättare för  hen att hålla koll. Bloggen passade en annan elev bra också, eleven uppger att hen gillar att skriva fritt.

Det är svårt för mig att utvärdera de här grupperna mer utförligt utan att röja elevernas identiteter.  Därför kan jag inte resonera längre än så här.

 Den andra frågan som rörde blogguppgiften i utvärderingen var:

–                    Skulle du vilja arbeta med en blogg i skolan igen? Varför/ varför inte?

Eleverna svarade övervägande ja på frågan. Tre elever svarade nej och motiverade med att uppgiften i allt för stor grad liknade en svenskuppgift.

Den andra klassen i år 9, som hade arbetade med att antal dramadokumentärer, fick också svara på en utvärdering av arbetssätt.

–        Vilka fördelar och nackdelar ser du med att se film i historieundervisningen? Ge exempel!

Övervägande fördelar uppger gruppen med att se film. Många elever lyfter både fram för- och nackdelar. Här är några representativa röster bland eleverna är: ”Fördelar: Variation, intressant, annorlunda, kul att uppleva istället för att läsa. Nackdelar: En del tog det oseriöst och struntade i filmen för att göra annat på lektionstid”. ”Att se film är en fördel tycker jag. Jag lär mig mer när man får se en ”berättelse/historia” och leva mig in i filmen.”

–         Skulle du vilja arbete med att se film som inlärningsmetod i skolan igen? Varför/ varför inte?

De flesta eleverna är positiva till att se film. Få elever utvecklar varför/ varför inte. Några elever förklarar dock varför det är en bra inlärningsmetod: ”Man blir intresserad och får verkligen uppleva en händelse istället för att läsa om den.” Ett fåtal elever är mycket negativa till film i undervisningen. De uppger att de blir trötta och att det är långtråkigt. Många elever skriver också att det handlar om filmvalet. Det behöver vara en bra och intressant film för att det ska ge mervärde till undervisningen.

Den andra utvärderingen ägde rum långt efter själva arbetet men i närmare anslutning till att eleverna fått bedömningen av arbetet. Eleverna svarade på en undersökning i googleapps. Följande rubriker väljer jag att ta upp:

1. Alla kan läsa mina texter på bloggen.

Övervägande antal elever svarade att det var ok eller kul. Två elever svarade att det var jobbigt eller inte bra.

2. Att få kommentarer på mina texter var bra.

De flesta eleverna tyckte att det var roligt att få kommenterar. Sex elever tyckte att det både var roligt och att det gjorde att de lärde sig bättre.

Resultat och tankar om bloggar i undervisningen

Av elevernas utvärderingar framgår tydligt att arbetet med blogguppgiften var uppskattat. Nästan alla elever skulle vilja arbeta med bloggar igen.

För att jämföra med ett annat undervisningsupplägg har jag haft tillgång till analysuppgifter som sju elever i den andra klassen i år 9 har skrivit. Av de sju eleverna lyckades två elever visa ett betygssnäpp högre i analysuppgiften än det betyg som eleverna hade före jul. De flesta i gruppen, fem av sju elever, valde att skildra livsvillkor i Tyskland. Kanske gäller det för klassen som helhet, att eleverna i större omfattning antagit en tysk utgångspunkt. Det skulle kunna ha att göra med att filmerna som klassen såg var tyska och skildrade händelser ur tysk synvinkel. Klass 9C som har arbetat med bloggen visar en större mångfald i valet av utgångspunkter. Det kanske skulle kunna kopplas till att bloggarbetet bidragit med en större bredd och gjort det lättare för eleverna att ta till sig och använda sig av fler perspektiv att skildra kriget från.

När jag jämför slutbetyget i historia med betyget i historia som eleverna i bloggklassen 9C hade i julas 2011 framkommer följande: En av eleverna höjde sitt betyg från godkänd till väl godkänd. Övriga elever behöll det betyg som de hade i slutet av höstterminen 2011. Det finns ingen markant förändring av resultatet gällande betyg alltså.

Det här delprojektet ger inget entydigt svar på den inledande frågan: Blir lärandet mer effektivt och får kunskaperna högre kvalité med blogg som arbetssätt? Utvärderingarna som jag och eleverna har gjort pekar ändå i riktning mot att blogg är ett intressant arbetssätt som öppnar nya möjligheter att lära och som vi ska fortsätta utforska och använda oss av i skolan.

Om undervisning i stort kan jag slå fast att utvecklingsarbete och väl uttänkta undervisningsupplägg motiverar både elever och lärare enormt. En hög motivation leder tveklöst till mer effektivt lärande och att kunskaper får högre kvalité. Jämförelsen mellan klasserna i år 9 gör kopplingen mellan utvecklingsarbete och motivation tydlig; är lärare och elever mer motiverade förbättras resultaten.

När jag använder blogg som arbetssätt nästa gång kommer jag att:

  • Begränsa antal uppdrag/ delar i en blogguppgift,
  • starkare uppmana eleverna att läsa och kommentera varandras arbeten samt
  • tydligare kommunicera hur bloggarbetet är kopplat till syfte och betyg/kunskapskrav.

För framtida bruk – Anpassning av arbetsområde och LPP till LGR-11.

En inlevelseblogg kan alltså vara ett redskap för en elev att utveckla och träna förmågan att analysera och resonera. Det framstår allt viktigare med träning av denna förmåga i och med den nya läroplanen. För betyget E i historia krävs till exempel att eleven kan utveckla och underbygga resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Kursplanen i historia är numer uppdelad i syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Jag har valt ut de delar av kursplanen som lämpar sig till arbetsområdet. För tydlighetens skull är kunskapskraven bearbetade och omformulerade, för kunskapskraven och hela LPP:n se bilaga.

Syfte                    Eleven ska genom undervisning ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv […]

Centralt innehåll

  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder, Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors livsvillkor.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter

Bilaga 4: Lokal pedagogisk planering utifrån LGR-11

Möte 29 maj, 31 maj 2012

Möte 29 maj, 31 maj 2012

1.Budget

Av 28 dagar har vi tagit ut 11 dagars ersättning i lön. Vi har 56 000kr kvar som antingen kan användas till vikarier eller ersättning. Planeringsdagarna för projektledarna är uttagna. 20 000 kr kvar för material och utbildning.

Vi behöver diskutera vad vi vill satsa på. Vi tänker på produkten “digilär” och andra programvaror som photoshop. Skolforum under höstlovet är en aktivitet som lämpar sig väl till oss. Vi behöver hålla liv i projektens hemsidor, det behövs eventuellt webbhotell, vilket vi budgeterar 2000kr till. Vi gick igenom det senaste årets aktiviteter och projekt och skickar en begäran om utbetalning av löneersättning till Monica. 7 dagar sammanlagt vilket gör att vi nu har 10 dagar kvar av lärarersättning i lön.

2. Projekthalvdag och lunch i höst med alla deltagare i projektet

Vi planerar att träffas en halvdag i början av terminen och även att avsluta projektet med en lunch. Halvdagen i början av terminen ska ägnas till att fundera och komma med förslag till materialinköp och vidareutbildning. En onsdageftermiddag preliminärt vecka 36, 5 september. 4000kr (1000kr till Cecilia och 3000kr för vikariekostnader) är vad vi kan beräkna kostnaden till. Vi beräknar ungefär 2100kr för lunch. Cecilia har mejlat Kattis med fråga om vi kan bekosta lunchen med projektpengar.

3. Rapportskrivning

Vi planerar rapportskrivningen som ska vara klar vecka 43. Rapportens alla delar går vi igenom. Vi diskuterar, fördelar arbetet och gör ett delat dokument i google.

4. Arbete med Anna-Lottas delprojekt om bloggar i undervisningen

Vi arbetar med utvärderings- och jämförelsematerial. Cecilia hjälper till med teorihänvisningar.

Deltagare: Cecilia och Anna-Lotta

Använda ljud och rörlig bild i språkundervisning

Använda ljud och rörlig bild i språkundervisning

Exempel på uppgift:
Dokumentera och redovisa arbete. Arbeta med uttal och förbättring av muntlig framställning moderna språk.

Program:
Windows movie maker
Google apps

Start/ alla program
Windows movie maker
Klicka på Fånga video (capture video)
Klicka Fånga från video enhet (Capture from video device)
Höj mikrofonen helt. Tryck på nästa.
Ange filnamn. Skriv namn och klass och nästa. Spara under mina videoklipp.
Välj bästa kvalitet.
Tryck på Starta fångst (start capture), tryck på Avbryt fångst (stop capture) och tryck på slutför (finish)
Gå till arkiv (file) i windows media player. Spara projekt som. Ange filnamn igen, namn och klass. Spara under mina videoklipp.
Gå in på ditt konto i Google apps.
Tryck på dokument bredvid e-post.
Tryck på bilder och videor.
Tryck på Uppläggning, tryck sedan på filer (i google-docs nya utseende trycker du på ikonen bredvid skapa).
Hämta din video i mina videoklipp. Välj video där man ser videon. Tryck på öppna.
Starta överföring.
Dela med gruppkompis och din lärare.
Kontrollera att din film finns i google dokument under videor.
Släng filmen från datorn.

Utarbetat av Karin Thunborg, Kristin Jonsson och Anna-Lotta Elg

Möte 23 november 2011

111123 gemensamt möte med IKT och sen då

Vi gick igenom uppföljningsrapporten från oktober. Vi diskuterade delprojekten och hur vi ska gå vidare. Det finns möjlighet att köpa in mer material. Vi pratade bla om dataprogrammet Sims. I SO-ämneslaget har vi också handlat in det

Vi lyfte svårigheter med IKT-arbete under hösten pga kapacitetsbrist i nätverket. Eleverna har nu varsin dator men det är svårt att använda datorerna eftersom internet fungerar dåligt och då kan eleverna varken söka information på internet, använda lärresurser eller använda skrivverktyget google aps (sedan vecka 43).

Arbetet skedde sedan gruppvis.